Debatt: Sverige har förlorat alltför mycket makt i EU

När vi inför folkomröstningen 1994 diskuterade medlemskap i EU gällde Maastrichtfördraget från 1991. Övergången från EG till EU utökade kraftigt EU:s makt. Sedan EU-inträdet har tre nya EU-författningar sett dagens ljus, Amsterdamfördraget, Nice-fördraget och nu senast Lissabonfördraget 2009. Vid varje nytt fördrag har med makt överförts till EU på medlemsstaternas bekostnad.

Sverige har i dag ingen självständig utrikespolitik. Det mesta kring migration, internationella kriser och närliggande konflikter som nu i Ryssland går genom EU. Det gällde under Carl Bildt som utrikesminister och det gäller nu under Margot Wallström. Finans- och eurokrisen har ökat EU;s makt över bankvärden med mängder av förslag på bankunion, euroobligationer och den så kallade europeiska terminen där medlemsstaternas statsbudget om skatter och investeringar överprövas av tjänstemän i Bryssel. Det demokratiska underskottet är stort och Sveriges offentlighetsprincip kan inte följas om vi ska få del av hemligstämplade EU-dokument.

I Lissabonfördraget understryks ytterligare att nationell rätt underordnas EU-rätten, samtidigt som överföringen av makt ökar. Om det vid en ny EU-lag kommer in protester från en tredjedel av medlemsstaterna inom åtta veckor ska EU-kommissionen kunna ompröva sitt förslag. Jag känner inte till att detta har skett vid något enda tillfälle. 60 procent av frågorna i en kommun påverkas direkt eller indirekt av EU-regler.

Med  Lissabonfördraget krävs för kvalificerad majoritet 55 procent av medlemsländerna och 65 procent av befolkningen, så kallad dubbel majoritet. Det förstärker kraftigt de stora medlemsstaternas makt genom att befolkningsstorlek blir avgörande. Tysklands röststyrka blir över 8 gånger så stor som Sveriges, jämfört med det tidigare Nice-fördragets 2,9. Tyskland är EU:s allt tydligare maktcentrum. De små medlemsstaternas inflytande i ministerrådet minskas drastiskt. Dessa förändringar har nyligen trätt i kraft  den 1 november 2014. Sverige är en av de länder som förlorar mest inflytande. Euro-länderna har egen majoritet i ministerrådet.

Nu handlar inte makt och inflytande bara om siffror. Göran Persson stärkte Sveriges roll i EU när vi var ordförandeland i början på 2000-talet. Fredrik Reinfeldt gjorde det också 2009 när vi åter var ordförandeland. Starka personligheter som Margot Wallström gör det nu, till exempel med erkännandet av Palestina och i Ryssland-Ukrainakonflikten.

Folkomröstningen i Storbritannien 2017 där makt ska föras tillbaka från EU kan ändra läget. Nederländerna har redan tagit fram en lista på 49 frågor som man vill återföra från EU. Sverige kan då göra detsamma till exempel inom rovdjurs-och jordbrukspolitiken och självklart kräva ett formellt undantag från euron.

Jag tycker att Sverige redan nu ska göra en utvärdering av de 20 åren i EU där en lista på återföring av makt ska finnas med. Om ett nytt avtal med EU kommer till stånd bör en ny folkomröstning följa.

Hans Lindqvist
Ordförande i Nej till EU under folkomröstningen 1994,
EU-parlamentariker för Centerpartiet 1995-1999