Versaillesfreden grekiskt slagträ i tyska förhandlingar

På torsdagen träffade den grekiske finansministern Yanis Varoufakis sin tyske motsvarighet Wolfgang Schäuble för att försöka övertyga denne om att gå med på en omfattande omförhandling av Greklands statsskuld.

Inför mötet gjorde Varoufakis en jämförelse mellan dagens Grekland och när Tyskland efter första världskriget påtvingades den hårda Versaillesfreden. De skyhöga skadestånden tyngde den tyska återuppbygnaden och bidrog enligt historiker till att de folkliga stödet för nazisterna ökade och senare att Hitler tog makten.

– Jag tror att av alla länder i Europa förstår tyskarna bäst [att det inte är rätt att hundratusentals greker går hungriga i säng som ett resultat av ett europeiskt misstag]. När man förödmjukar en stolt nation alltför länge och utsätter den för förhandlingar och de bekymmer en skulddeflationskris medför, utan ljus i slutet av tunnel, så börjar det en dag jäsa i den nationen, sade Yanis Varoufakis till tyska ARD och pekade på att det tredje största partiet i Grekland är nynazistiska Gyllene gryning.

Yanis Varoufakis upprepade samma vädjan till tyskarna under den efterföljande presskonferensen.

Tysklands Wolfgang Schäuble visade efter samtalet få tecken till kompromissvilja. Han talade för att trojkan, långivarna bestående av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden, måste vara kvar.

– Orsakerna till den svåra vägen som Grekland måste ta finns i Grekland och inte i Europa och sannerligen inte i Tyskland. Jag är något skeptisk till en del av de reformer som Grekland annonserat. Min presstalesperson rådde mig att säga att vi enades om att vi var oeniga, sade Schäuble som tillade att en skuldavskrivning inte står på dagordningen.

Varoufakis höll dock inte med om den beskrivningen av mötet och sade att han inte ens ansåg att de kunde enas om att de var oeniga.

Ingen överenskommelse nåddes men Varoufakis bad som att få tid så att den grekiska regeringen kan ta fram ett förslag på hur landet ska ta sig ur krisen.

Mötet föregicks av att Europeiska centralbanken, ECB, på onsdagskvällen meddelade att den från 11 februari inte längre accepterar grekiska statspapper som säkerhet för lån.

Det innebär att ansvaret för att säkerställa att grekiska banker har tillräckligt med kontanter flyttas från Europeiska centralbanken, ECB, till den grekiska centralbanken och därmed riskerar att tillgången på kontanter blir dyrare för bankerna.

ECB motiverar beslutet med att det ”för närvarande inte möjligt att anta att lyckat slutförande av översynen” av det grekiska krisprogrammet.

Enligt den grekiska finansdepartementet kommer åtgärden inte ha någon negativ inverkan på landets finanssystem.