Svenska skulder oroar EU-kommissionen

På torsdagen gick startskottet för den europeiska planeringsterminen – EU-kommissionens årliga granskning och styrning av medlemsländernas ekonomi.

I den så kallade förvarningsrapporten listas de länder där kommissionen anar obalanser som kan påverka hela EU negativt. Av de 18 länder som ska synas ingår Sverige.

”I Sverige är den huvudsakliga källan till oro den fortsatt ökningen av huspriser och hushållens skulder”, heter det i rapporten.

Privata skulder i Sverige uppgår till nästan 200 procent av bruttonationalprodukten, den sjätte högsta nivån i EU. Huspriserna i Sverige har sedan 2010 sett den tredje största ökningen av alla medlemsländer.

Det är inte första gången EU-kommissionen lyfter ett varnande finger mot den privata skuldsättningen och risken för en bostadsbubbla. Sedan åtminstone 2012 oroas kommissionen för detta.

Sverige får även anmärkningar för ett alltför stort överskott i bytesbalansen och minskad exportandel i världen.

Nytt för i år är att mer fokus sätts på sysselsättningsfrågor. Där klarar sig Sverige utan anmärkningar på alla tre kategorier: förändring i aktivitetsgrad, andel långtidsarbetslösa och ungdomsarbetslösheten i den aktiva befolkningen.

En annan nyhet är att kommissionen tar ett helhetsgrepp på hela euroområdet och inte bara de enskilda euroländerna som tidigare varit fallet.

Efter att granskningarna genomförts kommer EU-kommissionen i maj med rekommendationer till alla medlemsländer om hur de bäst ska hantera eventuella obalanser.

Inför 2016 följer kommissionen tre huvudlinjer – investeringar, strukturreformer och åtstramad budgetpolitik – när den ska granska och utfärda sina rekommendationer.

Kommissionen erbjuder dessutom alla medlemsländer teknisk expertis för att hjälpa till att designa strukturreformer.

Den årliga tillväxtöversikten ska nu diskuteras av medlemsländerna och EU-parlamentet. Stats- och regeringscheferna antar därefter riktlinjer för det ekonomiska arbetet i medlemsländerna.