Gränskontroller en mångmiljardsmäll för handel och turism

Det är den franska statliga ekonomiska planeringsbyrån France Stratégie som genomfört uppskattningen.

På kort sikt skulle kostnaderna för att återinföra de inre gränskontrollerna mellan de 26 Schengenländerna vara hanterbara men långsiktigt skulle de ha en påtaglig inverkan på ekonomin. År 2025 beräknas Schengenekonomierna vara 0,86 procent mindre om kontrollerna blir permanenta. Det motsvarar 100 miljarder euro per år eller drygt 900 miljarder kronor.

Orsaken till nedgången skulle främst bero på mindre turism och handel mellan Schengenländerna. Men även minskad rörlighet för löntagare och gränsöverskridande investeringar skulle påverka.

I och med flyktingkrisen har sex Schengenländer infört inre gränskontroller: Sverige, Tyskland, Frankrike, Danmark, Österrike och Norge.

EU-kommissionen beslutade i förra veckan att se över möjligheterna att förlänga gränskontrollerna i upp till två år efter begäran från medlemsländerna.

En orsak till att flera länder infört gränskontroller är att Grekland inte lyckats hantera det stora antalet flyktingar som anlänt landet.

Kommissionen har slagit fast att Grekland, det Schengenland dit de flesta flyktingar först anländer, ”allvarligt försummat sina åtaganden enligt Schengenreglerna” och att det finns ”allvarliga brister i kontrollen av de yttre gränserna”. Kommissionen har kommit med en rad krav på Grekland om, om medlemsländerna ställer sig bakom dem, måste genomföra inom tre månader.

Om landet inte gör det kan kommissionen rekommendera att ett eller flera medlemsländer inför kontroller vid alla eller vissa av sina gränser.