Regeringen beslutade i förra veckan att förlänga gränskontroller mot andra Schegenländer med hänvisning till "ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten". Sverige införde ursprungligen gränskontroller under tio dagar i november 2015 för att hantera det stora inflödet av migranter. Dessa kontroller har därefter förlängts sedan dess. Kritik har kommit från bland annat EU-parlamentet mot Sverige och andra EU-länder som har gränskontroller som Österrike och Danmark för att utgöra ett hot mot den fria rörligheten inom Schengen.

I ett brev från den svenska regeringen inför EU:s nästa inrikes- och justitieministermöte i december ges fyra förslag för att bättre bekämpa terrorism och oönskad invandring. För det första vill Sverige att medlemsländerna snarast stärker säkerheten inom Schengenområdet, inte minst kontrollen av de yttre gränserna. För det andra att informationsutbytet för brottsbekämpning mellan medlemsstaterna stärks med full användning av befintliga EU-informationssystem och databaser. För det tredje en mer effektivt bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och sist men inte minst att EU-länderna når en överenskommelse om den nya asyl- och migrationspolitiken där förhandlingar pågår.  

Frankrike, Slovenien och Italien har i veckan meddelat att man inför tillfälliga gränskontroller mot andra Schengenländer. Polen, Tjeckien och Slovakien införde i förra veckan kontroller. Sverige, Österrike, Tyskland, Danmark har sedan lång tid tillbaka infört kontroller. EU:s inrikes- och migrationskommissionär Ylva Johansson pekade på torsdagen på sådana tillfälliga kontroller kan göras men uppmanade länderna att söka andra lösningar såsom riktade åtgärder istället för kontroller.

– Vi vill se mer polissamarbete, mer gemensamma insatser och mindre att stoppa personer, sade Ylva Johansson som tillade att hon ser vissa positiva tecken på att Schengenländerna numer samarbetar tätare och använder nya metoder i syfte att kunna hålla gränserna öppna.

Det spanska EU-ordförandeskapet hoppas kunna få med alla medlemsländer under en omröstning i december att gå med på att Bulgarien och Rumänien ska få gå med i passunionen Schengen, rapporterar Euronews. EU-kommissionen har sedan tidigare slagit fast att de två länderna uppfyllt alla formella krav på att gå med i Schengen men inte minst Österrike och Nederländerna blockera deras tillträde. Det krävs att alla medlemsländer säger ja för att ta in nya medlemmar i Schengen.

Den tyska regeringen förbereder för nya kontrollstationer vid landets gränser mot Polen, Tjeckien och Schweiz och ska anmäla detta till EU-kommissionen, rapporterar Die Welt, återger TT/GP.

Enligt uppgifterna ska registreringen vara i förebyggande syfte, för den händelse att vissa länder skulle skicka fler migranter vidare till Tyskland.

EU-kommissionär Ylva Johansson krävde i veckan den polska regeringen på svar efter anklagelser om att polska ambassader och konsulat delat ut Schengenvisum i utbyte mot mutor. Kommissionen har nu fått ett svar.

– Vi anser att svaret inte besvarar kommissionärens alla frågor till fylles, sade en talesperson för EU-kommissionen på fredagen.

Den polska regeringen har till den 3 oktober på sig att svara på alla de elva frågorna.

Med röstsiffrorna 322 mot 290 antog Europaparlamentet på onsdagen att en skärpt bevakning, med bland annat stärkt “gränsskyddsinfrastruktur” vid EU:s yttre gräns, ska finansieras av EU-budgeten, något som EU-kommissionen tidigare tydligt motsatt sig.

– Det behövs ökad kontroll vid yttre gräns, för att få kontroll på invandringen till Europa och för att värna den inre säkerheten i EU. Då är det också högst rimligt att EU kan stötta medlemsländer finansiellt i detta syfte, säger Tomas Tobé (M) till Europaportalen. 

Förslaget stöddes av M, KD och SD. S, V, C , L och MP röstade nej och ville inte se EU-pengar för byggande av “staket eller murar” vid unionens yttre gräns. Senare under våren väntas EU-kommissionen föreslå EU-budgeten för 2024.