Sverige inte bäst på sjukvård och hälsa

Sjukvård är en frågan där EU nästan inte har någon beslutsmakt alls. Men EU-kommissionen har tillsammans med den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD och FN:s hälsoorganisation WHO tagit fram 28 ”hälsoprofiler” för medlemsländerna som ger en överblick över befolkningens hälsa och viktiga riskfaktorer och en utvärdering av hur effektiv, tillgänglig och flexibel hälso- och sjukvården i varje EU-land är.

I en sammanställning lyfter kommissionen fram fem indikatorer som mått på sjukvård och hälsa i EU-länderna. Där ligger Sverige relativt bra till på alla fem men hamnar inte på topp tre i någon.

I rapporten för Sverige slår kommissionen fast att ”svenskarna lever längre och är friskare än den genomsnittliga EU-medborgaren”. Fyra av fem uppger att de anser sig vara vid god eller mycket god hälsa, vilket är den tredje högsta andelen i EU.

Samtidigt är ”könsskillnaderna är relativt små, men det finns seglivade socioekonomiska klyftor”. Som exempel tar man upp att medellivslängden hos män med universitetsutbildning nästan är fem år längre än bland män som inte har gått ut gymnasiet. Låginkomsttagare anser sig dessutom vara vid sämre hälsa än höginkomsttagarna.

Rapportförfattarna anser även att indelningen av vården i 21 regioner ”bidrar till att skapa regionala skillnader”, ”vilket strider mot den övergripande principen i sjukvårdslagen”.

Det konstateras även att platsbeläggningen på svenska sjukhus är mycket hög vilket kan förklaras i att Sverige har minst antalet disponibla vårdplatser på sjukhus i hela EU räknat per invånare.

EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis anser slutligen att mer fokus måste läggas på att förbygga sjukdomar.

–Att endast spendera tre procent av våra hälsobudgetar på förebyggande av sjukdomar, jämfört med 80 procent på behandling av sjukdomar, är helt enkelt inte tillräckligt, sade Andriukaitis i ett uttalande.