Ökad EU-budget avvisas av Sverige

Drygt 13 biljoner kronor - så stor kan EU:s kommande budget för åren 2021-2027 om kommissionens förslag går igenom utan ändringar. Det är något lägre än nivån som kommissionen flaggat för tidigare men ändå två biljoner kronor mer än den nuvarande budgeten Det ska täcka såväl nya ansvarsområden som hålet om Storbritannien lämnar efter sig i och med brexit.

I stora drag ska mer pengar ska satsas på forskning, utveckling, försvar och gränskontroll medan nedskärningar ska ske i de stora utgiftsposterna: jordbruks- och sammanhållningsstöd som går till fattigare regioner i syfte att utjämna ekonomiska skillnader i unionen.

– Vi föreslår en balanserad men ambitiös budget som är rättvis för alla, sade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker när budgetförslaget presenterades på onsdagen.

Sverige får betala mer

Den rättvisa budget som Juncker beskriver innebär dock kraftigt höjd avgift för Sverige från dagens 40 miljarder kronor till 55 miljarder per år enligt det svenska finansdepartementet.

– Det är ett orimligt förslag, det kan vi inte acceptera, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Regeringen har haft som mål att hålla nere avgiften till EU och att unionens budget inte skulle öka.

Anledningen till att Sveriges avgift ökar är främst att kommissionen de kommande åren vill fasa ut rabatterna som Sverige och fem andra rikare och nettobetalande länder får på avgiften. Sveriges rabatt varierar men förra året låg den på mer än sex miljarder kronor.

Sveriges avgift ökar också på grund av att kommissionen vill halvera den summa som medlemsländerna får behålla när de samlar in tullavgifter som går till EU:s kassa. Det är ett sätt att försöka öka det som kallas EU:s egna medel – pengar som per automatik går till EU. I samma anda vill föreslår kommissionen också flera nya EU-skatter.

Nya skatter

– Vi vill att tio procent av våra inkomster ska komma från nya egna medel, det är ungefär 24 miljarder euro, sade arkitekten bakom flerårsbudgeten, kommissionären Günther Oettinger och pekade ut skatt på utsläpp och plast liksom europeisk bolagsskatt. som nya sätt att finansiera EU.

EU-stöd ska villkoras

Som väntat vill kommissionen också koppla utbetalning av EU-stöd från budgeten till rättsstatsprinciper så att länder som inte följer EU:s värderingar till exempel när det gäller domstolars oberoende eller pressfrihet kan få indraget stöd.

– Respekt för rättsstaten är en fundamental förutsättning för sund hantering av budgeten. Därför behöver vi en koppling till rättsstatsprinciper sade Jean-Claude Juncker.

Kommissionsordföranden påpekade att åtgärden inte riktas mot några specifika EU-länder men i praktiken handlar det i dagsläget om Polen och Ungern. Länderna har fått omfattande kritik och kommissionen har också startat en process mot Polen som ytterst skulle kunna frånta landet rösträtt inom EU. En sådan osannolik åtgärd kräver dock enhällighet och Polen och Ungern har hållit varandra om ryggen.  

Beslut om indraget stöd skulle dock vara betydligt enklare att fatta då det skulle ske med så kallad  omvända kvalificerad majoritet, det vill säga, röstar inte en majoritet av medlemsländerna emot förslaget går det igenom.