2023 betalade Sverige knappt 44 miljarder kronor i EU-avgift och fick tillbaka 18 miljarder i EU-bidrag. Det gav en svensk nettoavgift på 25 miljarder kronor. Tillgången till den inre marknaden uppskattas tillföra svensk ekonomi ett värde av cirka 300 miljarder kronor per år.  Läs mer.

FEM FRÅGOR OCH SVAR OM SVERIGES EU-AVGIFT OCH EU-BIDRAG

1. Hur stor är Sveriges EU-avgift och hur mycket får Sverige i EU-bidrag? 
   
   2023 betalade Sverige drygt 43 miljarder kronor i medlemsavgift och fick tillbaka drygt 18 miljarder kronor i EU-bidrag. Det betyder att Sverige betalade 25 miljarder kronor netto i EU-avgift.

Tabell 1. Sveriges EU-avgifter, EU-bidrag och nettobetalning i miljoner kronor 2019-2023 (I miljoner kronor)

Källa: Regeringens skrivelse 2023/24:101, sid 288. Siffrorna är faktiska betalningar och netton respektive år, det kassamässiga flödet mellan EU:s budget och svenska statens budget. 

Medlemsavgiften består av fyra delar: tullavgift, momsbaserad avgift, avgift för icke återvunnen plast samt en avgift baserad på bruttonationalinkomsten, BNI.  

Tullavgift: 75 procent av medlemsländernas tullintäkter går till EU:s budget.   

Momsavgift: Den uppgår till 0,3 procent av den så kallade momsskattebasen, det vill säga beloppet som momsen baseras på.    

Plastavgift: Sverige betalar även för icke återvunnen plast. Om eller när Sverige återvinner lika mycket plast som produceras i landet blir avgiften noll  – i dag är den över en miljard kronor.

BNI-avgift: Den BNI-baserade avgiften beräknas som en restpost som ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att alla EU-länder betalat in momsavgift, tullar och plastavgift.

Då BNI är ett mått på ekonomisk aktivitet betyder det att länder där det sker mycket ekonomisk aktivitet betalar mer till EU jämfört med länder med mindre ekonomisk aktivitet. Med andra ord betalar rikare länder mer än fattigare. Sverige har dock en rabatt på BNI-avgiften på närmare 8 miljarder kronor.

Att avgiften varierar år från år beror på olika engångseffekter som förskottsinbetalningar, ändringsbudget, oväntade överskott som betalats tillbaka till EU-länderna, retroaktiva EU-rabatter och sena utbetalningar för EU-projekt i olika länder. Det är därför svårt att i förväg beräkna vad EU-avgiften ska bli år från år.

Rent praktiskt betalar Sverige in EU-avgiften på ett konto hos svenska Riksgälden som tillhör EU-kommissionen. Det sker två gånger per månad eftersom olika svenska myndigheter betalar in olika delar av avgiften.
 

2. Vad får Sverige för medlemsavgiften?

Fri tillgång till den inre marknaden, EU-bidrag, gemensam klimat- och miljöpolitik, ökad nationell säkerhet och mer forskning.

Svenska företag och medborgare har fritt tillträde till den inre marknaden. Värdet på det har beräknats och anger att Sverige varje år tjänar 29 miljarder euro motsvarande närmare 300 miljarder kronor. Svenska företag kan också nyttja affärsmöjligheterna som erbjuds i ett 70-tal internationella handelsavtal som EU har tecknat.

Tabell 2. Vad Sverige beräknas tjäna på tillgången till den inre marknaden

Källa: Europaportalen 5 november 2019.

Av de dryga 43 miljarder kronor som Sverige betalade i medlemsavgift 2023 kom drygt 18 miljarder kronor tillbaka som bidrag, främst till den svenska landsbygden i form jordbruks- och regionalstöd. I ett mail till Europaportalen skriver Lantbrukarnas riksförbund, LRF, 2023, att jordbruksstödet motsvarar 15 procent av böndernas intäkter på ett år.

Men även närmare 140 myndigheter och högskolor – antalet varierar år från år – kan ha fått EU-stöd.    

Tabell 3. EU-bidraget till Sverige och dess olika delar (I miljoner kronor)

Källa: Regeringens skrivelse 2023/24:101, sid 288. Siffrorna är faktiska betalningar och netton respektive år, det kassamässiga flödet mellan EU:s budget och svenska statens budget. 

EU-kommissionen beskriver  vad Sverige tjänar på EU-medlemskapet: Sverige får tillgång till forskar- och innovationsnätverk och bidrag. Här nämns grafenprojektet där Chalmers i Göteborg under tio år leder 1 000 forskare i olika europeiska länder för att utveckla supermaterialet grafen. Men också ESS och Max IV vid Lunds universitet samt Northvolts batteriutveckling i Västerås och Skellefteå får EU-stöd.

Kommissionen tar också upp saker som de säger är “svårare att mäta, men är ännu viktigare och potentiellt mycket mer kostsamma om de inte fanns. 70 år av fred, ett politiskt stabilt grannskap, bättre luftkvalitet i spåren av en utfasning av fossila bränslen räknas inte in i EU-budgetens återflöden, men är ändå ovärderliga positiva effekter av EU-medlemskapet och som också ger avsevärt mindre kostnader för försvaret och sjukvården.”

3. Hur mycket betalar Sverige till EU jämfört med andra medlemsländer?

I genomsnitt betalade Sverige per år 2000-2022 mer i nettoavgift till EU än de flesta länder, men inte mest: 0,4 procent av BNP.

Sverige är så kallad nettobetalare, det vill säga att Sverige betalar in mer till EU än vad landet får tillbaka i EU-stöd.

För att få perspektiv på vad medlemsländerna betalar i EU-avgift och vad de får i EU-bidrag kan man jämföra med ländernas bruttonationalprodukt, BNP, som visar det totala värdet på de tjänster och varor som produceras i ett land. Som exempel har Sverige bestämt att landets offentliga sektor ska kosta nästan hälften av landets BNP per år.

Sveriges nettoavgift till EU låg på  0,4 procent av landets BNP i genomsnitt per år mellan 2000-2022 vilket placerar Sverige på fjärde plats över dem som betalade förhållandevis mest till EU när EU-bidragen är avräknade.

En viktig förklaring till att svenskarna betalar relativt mer till EU-budgeten är att Sverige är betydligt rikare än många EU-länder och att landet inte har så fattiga regioner som andra länder eller har ett relativt stort bidragsberättigat jordbruk. Det finns olika politiska uppfattningar huruvida Sveriges nettoavgift är hög eller låg. 

4. Hur stor är den svenska rabatten?

Cirka 8 miljarder kronor per år mellan 2021-2027.

Sverige har likt fem andra rika EU-länder förhandlat sig till rabatt på sin medlemsavgift. Ursprunget till rabatten är att Storbritannien som första land 1984 krävde och fick en. Det ledde senare till att andra länder ställde liknande krav. I dag har följande länder medlemsrabatt i varierande storlek: Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Danmark.

Tabell 4. Sveriges rabatt på medlemsavgiften

Sveriges årliga bruttorabatt är 1 069 miljoner euro eller cirka 11 miljarder kronor med en kurs på 10,3 kronor per euro. Alla EU-länder betalar en del av de fem rabattländernas rabatter, i Sveriges fall cirka 3,1 miljarder. När avgiften är dragen återstår den svenska nettorabatten på cirka 7,9 miljarder. Rabatten betyder att Sverige betalar mindre i avgift än vad betalningsreglerna kräver av andra länder, exempelvis Finland.

Källa: Stats- och regeringschefernas förslag, juli 2020, punkt 152 och 153 s.65.

5. Vad kommer Sverige att betala i bruttoavgift till EU 2021-2027?

Prognos: Sveriges bruttoavgift blir cirka 44,7 miljarder kronor per år.

Sveriges EU-avgift under 2021-2027 blir enligt finansdepartementet oförändrad som andel av Sveriges totala ekonomi jämfört med budgetperioden 2014-2020, motsvarande brutto 0,82 procent av BNI per år i genomsnitt.

Översatt i kronor och ören blir den årliga EU-avgiften framöver enligt prognos 44,7 miljarder kronor brutto när Sveriges särskilda rabatt är inräknad.

Källa: Budgetpropositionen för 2022 - Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, s. 6. 

FÖRDJUPNING OCH ARKIV

A. Svårt att göra prognoser 

En genomgång, se nedan, av regeringens beräkningar av EU-avgiften i respektive års budgetförslag och faktisk avgift. Det är sällan som prognoserna stämmer med vad som blir den faktiska avgiften när Sverige har betalt sin del av EU:s gemensamma utgifter.

Tabell A. Sveriges EU-avgifter jämfört med regeringens prognoser mellan 2014 - 2020 (räknat i miljoner kronor)

Källa: Beräkningarna finns i svenska statens budget presenterad hösten före aktuellt budgetår, avgiften till Europeiska unionen 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019 och 2020. Sveriges slutliga EU-avgift återfinns i tabeller hos Ekonomistyrningsverket ESV

B. Så fördelade sig EU-bidragen 2014-2020

Av de 37,2 miljarder kronor som Sverige betalat i genomsnittlig medlemsavgift under år 2014-2020 har drygt 14,2 miljarder kronor kommit tillbaka som bidrag främst till den svenska landsbygden i form jordbruks- och regionalstöd. 64 procent av EU-bidragen fördelades av jordbruksverket i huvudsak till bönder. Men även närmare 140 myndigheter och högskolor – antalet varierar – kan få årligt EU-stöd. Det gör att den svenska nettoavgiften blev 23 miljarder kronor per år.   

Tabell B. EU-bidrag till Sverige 2014-2020 (räknat i miljoner kronor)

Källa: Årsredovisningarna för staten. Regeringens skrivelse 101, Not 3 Intäkter av bidrag,  2015/16, s. 199, 2016/17 s. 199, 2017/18 s.193,  2018/2019 s.195, 2019/2020 s. 224 och 2020/2021 s.235. Summorna kan skilja sig något på marginalen på grund av avrundning och vi använder den senaste redovisade sammanställningen.