Fusk för miljarder i EU-budgeten

Efter att ha slutfört en rad omfattande granskningar av bedrägerier uppmanade EU:s antibedrägeribyrå Olaf under fjolåret medlemsländerna att kräva tillbaka 485 miljoner euro i felutbetalada EU-stöd och missade intäkter, motsvarande fem miljarder kronor. Det framgår av Olafs årsrapport för 2019. Summan ligger dock långt under rekordåret 2017 då över tre miljarder euro fuskades eller slarvades bort.

Sett till områden där EU-pengar helt eller delvis administreras på nationell eller lokal nivå utfärdade Olaf flest rekommendationer till Rumänien, nio fall, och Italien, sju fall.

Under de senaste fem åren står dock Ungern i en klass för sig med 43 rekommendationer med uppmaningar att kräva tillbaka närmare fyra procent av det utbetalade stödet inom struktur- investerings- och lantbruksfonderna. Motsvarande siffra för Sverige under femårsperioden är noll, se tabell. 

Flest fall av bedrägerier skedde 2019 inom EU:s struktur- och socialfonder.

Olaf granskar även misstänkta bedrägerier i EU:s institutioner och byråer. Främst är det i EU-parlamentet som fusk förekommer. Rapporten beskriver exempel där en parlamentariker anställt sin partner som assistent utan att denna utfört några uppgifter eller flyttat till Bryssel. En annan ska låtit driva upp priset på resor så att hen kunde få ut större ersättning. 

Sammanlagt avslutade Olaf 181 bedrägerigranskningar under 2019 och öppnade 223 nya.

Olaf själv kan inte döma i de fall man granskat därför handlar det om rekommendationer att dra tillbaka pengar som det fifflats kring. Den nya europeiska åklagarmyndigheten Eppo, som Sverige än så länge valt att stå utanför, kommer dock att ha den befogenheten.