Debatt: Debatt: Låt gensaxen säkra upp europeisk livsmedelsförsörjning

Allt för länge har förlegade och för strikta EU-regler hindrat lantbrukare och forskare från att använda sig av nya tekniker för växtförädling. Det är helt enkelt ett regelverk som inte är anpassat till dagens teknik. Det är hög tid att vi uppdaterar reglerna för att möjliggöra användningen av tekniken. Annars riskerar EU att hamna på efterkälken när det gäller innovation och gå miste om nya verktyg för ett hållbart och klimatsmart jordbruk. 

Jordbruks- och livsmedelsindustrin har en nyckelroll i klimatomställningen. Ska vi nå EU:s klimat- och hållbarhetsmål krävs en mer hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsförsörjning. Jordbruket måste bli resurseffektivt för att dess miljöpåverkan behöver minska. För detta behövs en stor verktygslåda med innovativa lösningar och ny teknik. Där spelar inte minst tekniken för att ta fram genmodifierade organismer, ofta kallat för GMO, en central roll.

Genmodifierade organismer är organismer eller grödor som man medvetet förändrar arvsmassan i så att de får de egenskaper som man önskar. Växtförädling har människan ägnat sig åt så länge vi varit jordbrukare, men tekniken utvecklas ständigt. Tyvärr har EU:s GMO- lagstiftning inte hängt med i den tekniska utvecklingen. Det har resulterat i att viktiga innovationer som den så kallade, gensaxen, Crispr-Cas9, som fick Nobelpriset 2020, inte tillåts under det nuvarande regelverket.

Gensaxen är en teknik som kan göra grödor mer motståndskraftiga för att exempelvis klara av extrema väderförhållanden, men är helt väsensskild från GMO. Använder man den på rätt sätt kan gensaxen bidra till att både säkra upp svensk livsmedelsförsörjning och göra jordbruket mer hållbart. Samtidigt får vi också ett jordbruk och en livsmedelsindustri som fortsatt står sig konkurrenskraftigt och ger konkurrensfördelar internationellt. 

Men då behöver regelverket uppdateras. Dessbättre har EU nu chansen att göra det. EU- kommissionen konstaterade tidigare i år att nuvarande regelverk på EU-nivå är utdaterad och behöver förnyas. Detta för att möjliggöra ett användande av tekniken, vilket Moderaterna och MUF påpekat länge. Det är viktigt att svenska politiker nu driver på för detta, både i Europaparlamentet och tillsammans med andra länder i EU:s ministerråd. 

När nu kommissionen öppnat upp dörren för en uppdatering av regelverket måste vi se till att möjliggöra användandet av gentekniken. Alternativet är att någon annan ser denna möjlighet och forskning och utveckling flyttar från Sverige. Till exempel har Storbritannien länge pratat om att uppdatera sina regelverk för att öppna för mer innovation. EU måste helt enkelt hålla jämna steg med omvärlden. 

Att jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU i grunden behöver ett omtag är dessvärre långt ifrån självklart för alla. I Europaparlamentet tar så kallade ”miljövänner” varje chans de får att baktala och misstänkliggöra växtförädling. Det vore därför önskvärt om de svenska miljöpartister och socialdemokrater som säger sig stå upp för forskning kunde övertyga sina kollegor om att ny teknik behövs i jordbruket. 

Vi har inte råd med politiker som i stället för tilltro till forskning och ny teknik använder sig av ideologiska skygglappar. Europeisk konkurrenskraft och vårt klimatarbete har inte råd med det. Nu är det hög tid att vi öppnar upp för växtförädling i Europa. 

Jessica Polfjärd 
Europaparlamentariker Moderaterna

Matilda Ekeblad
Förbundsordförande Moderata Ungdomsförbundet