I september 2016 godkände EU-ländernas miljöministrar det internationella klimatavtalet från Paris ett år tidigare. För att EU ska kunna nå sitt mål för att leva upp till avtalet om att begränsa den globala temperaturökning till högst 1,5 grader diskuteras för närvarande en rad förslag på EU-nivå.
Ett reformerat system för handel med utsläppsrätter för perioden 2021-2030 är ett av EU:s främsta instrument för begränsa utsläppen av växthusgaser, det så kallade ETS, med målet om minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Här finns också förslag på ökade investeringar i förnybar energi och energieffektivisering.
För det som inte täcks upp av utsläppsrätter, som utsläpp från viss transport, byggnader, jordbruk och avfall, diskuteras att införa bindande nationella mål för medlemsländerna för perioden 2021-2030 (ESR).
Det finns också ett förslag på förhandlingsbordet som rör sambanden mellan markanvändning, skogsbruk och växthusgasutsläpp (LULUCF) och hur utsläppen ska minskas. Här markerar Sverige, som är positivt till förslaget, att det råder nationellt självbestämmande i skogsfrågor.
Andra aktuella EU-frågor på miljömrådet är återanvändning och återvinning av avfall, ny politik för minskad, hållbar och effektiv vattenförbrukning samt bättre hushållning och anpassning till internationella regler för kvicksilver, den så kallade Minamatakonventionen.
EU-länderna arbetar i hög grad kring miljöfrågor som luftföroreningar och koldioxidutsläpp. Arbetet styrs av ett antal principer. Bland annat att förorenaren ska betala och att en vara som riskerar att försämra miljön hellre ska förbjudas än tillåtas, den så kallade försiktighetsprincipen.
Medlemsländerna har möjlighet att införa egna hårdare miljölagar än dem som fattas på EU-nivå.
EU-parlamentets miljöutskott pressade på torsdagen kommissionen om snabbare och mer omfattande åtgärder mot PFAS, samtidigt som vissa betonade behovet av undantag för kritiska användningsområden. Kommissionen hänvisade till pågående vetenskapliga utvärderingar och framhöll att processer tar tid.
BRYSSEL
24 april 2025
22 april 2025
Tredubbling av plastkorkar på Västkusten trots ny EU-lag
Antalet plastkorkar på Västkustens stränder har tredubblats trots att EU-lagen om fastsittande korkar infördes förra året, enligt en ny rapport från stiftelsen Håll Sverige Rent, skriver TT/GP. Ökningen från 46 till 144 korkar per 100 meter strand är ett trendbrott efter flera års minskning.
Västerhavets stränder har nu 27 gånger mer skräp än EU:s gränsvärde för god miljöstatus, medan Östersjön klarar gränsvärdet.
7 april 2025
Mikrolitet plastskräp fördärvar Europas floder
Alarmerande nivåer av plastskräp i Europas floder skrämmer forskare, rapporterar TT/GP. I floden Rhône i Frankrike flyter 3 000 plastpartiklar förbi en mätpunkt – i sekunden. Den omfattande studien om plastföroreningar täcker nio större floder.
Vid årsskiftet drev EU-kommissionen 43 överträdelseärenden mot Sverige vilket är fler fall jämfört med Danmark och Finland. Mest kritik får Sverige för att inte följa EU-regler om djur och miljö. Men även frågor om energi, finans och brottslighet finns med, se hela listan.
28 mars 2025
27 mars 2025
Rekordkonsumtion av kläder och textilier i EU oroar
EU-medborgare köper och slänger mer kläder och textilier än någonsin, visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, EEA. Varje person köpte i genomsnitt 19 kg textilier 2022, en ökning från 17 kg 2019.
Textilkonsumtion rankas som femte största miljöboven bland tolv konsumtionskategorier, mätt i råvaruanvändning, växthusgasutsläpp samt vatten- och markanvändning. Samtidigt hamnar 85 procent av textilavfallet i blandat hushållsavfall som går till deponering eller förbränning.
EU:s textilstrategi ska göra textilier mer hållbara genom bättre design. Från 2025 införs lagstiftning om separat insamling av textilavfall.
12 mars 2025
OECD kritiserar Sveriges klimat- och miljöpolitik
Regeringens sänkta bränsleskatt äventyrar Sveriges klimatmål. Samtidigt hotas djur och natur av det intensiva kalhyggesbruket.
Det menar samarbetsorganisationen OECD, som riktar skarp kritik mot Sverige, rapporterar DN.
– Jag är ganska kritisk till hur OECD:s rapport resonerar kring svensk skog. Man har saknat insyn i hur svenskt skogsbruk fungerar, svarar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Men enligt oppositionen visar OECD:s granskning tvärtom att omvärlden har börjat reagera på regeringens klimat- och miljöpolitik.
4 mars 2025
Från grönmålning till grönviskning – ny trend bland företag
Jämfört med för några år sedan har det skett en markant förändring i företagens attityder till att skylta sitt hållbarhetsarbete, rapporterar nyhetsbrevet Green Daily Bloomberg. Då varnades det för företag som ägnade sig åt att försköna sitt klimat- eller miljöarbete, så kallad grönmålning eller greenwashing.
Nu syns en ny trend som kan kallas grönviskning eller att gröntiga på engelska greenhushing. Trenden beskriver skillnaden mellan var företagen rapporterar in till myndigheter som insatser för klimat och miljö och vad man skyltar med utåt mot kunder och marknad. År 2024 höll 63 av de 100 största börsnoterade företagen i Storbritannien tillbaka marknadsföringen för sitt arbete med miljöskydd, enligt en analys från marknadsundersökningsföretaget Connected Impact.
26 februari 2025
EU vill minska hållbarhetsbyråkrati och öka investeringsmöjligheter
På onsdagen föreslog EU-kommissionen, för att bespara företagen tid och pengar, att begränsa den så kallade hållbarhetsrapporteringen (CSRD) till enbart de största företagen samt att skjuta upp starten till 2028. Vidare vill kommissionen förenkla hållbarhetskraven vid företagsbesiktning, så kallad due diligence, för att “undvika onödig komplexitet och kostnader”. En tredje förändring är att småimportörer ska slippa redogöra för importerad koldioxid upp till en viss gräns, vilket antas beröra 90 procent av dagens importörer.
Samtidigt presenterade kommissionen ett förslag om att “låsa upp ytterligare investeringskapacitet” genom olika åtgärder. Något som enligt kommissionen förväntas mobilisera cirka 50 miljarder euro i ytterligare offentliga och privata investeringar.
– Förenkling utlovad, förenkling levererad. Detta kommer att göra livet enklare för våra företag samtidigt som vi säkerställer att vi håller fast kursen mot våra mål för utsläpp av koldioxid. Och mer förenkling är på väg, sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.
Unik svensk naturskog kan komma att avverkas – mot EU-regler
Omkring två tredjedelar av naturskogarna i Sverige, som är unika för Europa, skyddas inte enligt ett nytt förslag i Miljömålsberedningens utredning. De kan därför komma att avverkas, rapporterar Ekot.
Det får konsekvenser för både biologisk mångfald och Sveriges möjligheter att klara EUs krav.
– I EU:s strategi för biologisk mångfald så står det ju uttryckligen: urskog och naturskog ska ges strikt skydd, säger Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
20 februari 2025
EU skärper reglerna för matsvinn och textilavfall
EU-parlamentet och ministerrådet har kommit överens om nya regler för att minska matsvinnet med mellan 10 procent till 30 procent beroende på aktör till 2030 och göra textilindustrin mer hållbar. För textilindustrin införs krav på att tillverkare och modeföretag ska betala för insamling och hantering av textilavfall.
– Dagens överenskommelse är ett viktigt steg mot en stark och cirkulär EU-ekonomi, samtidigt som vi följer principen att förorenaren betalar, sade Polens klimat- och miljöminister Paulina Hennig-Kloska i ett uttalande.
De nya reglerna väntas särskilt påverka snabbmodekedjor och näthandelsföretag.
