EU lanserar offensiv för att knuffa bioekonomin från labb till fabrik

EU:s miljökommissionär Jessika Roswall presenterade på torsdagen en ny strategi för att göra unionen till världsledande inom bioekonomi – produkter och tjänster baserad på förnybara biologiska resurser. Förslaget syftar till att ta itu med ett grundläggande problem: EU har idéerna, men misslyckas med att omsätta dem i praktiken.

EU:s bioekonomi omsätter i dag 2,7 biljoner euro och sysselsätter 17,1 miljoner människor, vilket motsvarar åtta procent av alla jobb i unionen. Varje arbetstillfälle i sektorn skapar dessutom tre indirekta jobb. Trots den storleken menar kommissionen att potentialen är mycket större.

Innovationer fastnar i labben
Det centrala problemet är att europeiska genombrott inte når marknaden. Företag kan använda mikroalger för att tillverka mat och kosmetika. De kan göra ätbar förpackning av grönsaksavfall. De kan till och med producera batterier med hjälp av bakterier. Men för många banbrytande lösningar förblir små eller fastnar i laboratoriet.

– Om vi vill att nystartade företag ska bli stora företag behöver vi ett nytt tillvägagångssätt som välkomnar biolösningar till Europa, sade Jessika Roswall.

Ett konkret exempel på hindren är de långsamma godkännandeprocesserna för nya biobaserade produkter. Många intressenter har klagat till kommissionären över hur lång tid det tar att få godkännande för exempelvis livsmedelsförpackningsmaterial.

Fyra pelare för förändring
Kommissionens strategi vilar på fyra huvudsakliga delar. Den första handlar om att förenkla regler och påskynda godkännanden. Kommissionen vill skapa ett europeiskt forum för bioekonomins reglerare och innovatörer för att främja utbyte av bästa praxis och snabba på tillstånd.

För att hjälpa små och medelstora företag att ta steget från innovation till tillväxt kommer kommissionen att erbjuda tekniskt stöd. Testmiljöer för biolösningar ska underlätta övergången.

Strategin föreslår också en investeringsgrupp för bioekonomin som ska samla kapital och dela risker för att locka privata investerare. Under den kommande flerårsbudgeten vill kommissionen skapa ett särskilt "bioekonomi-pott" i både den europeiska konkurrensfonden och det framtida Horisont-programmet.

Konkreta mål för marknaden
Den andra pelaren fokuserar på att bygga starka ledande marknader. Kommissionen vill främja sektorer som skapar störst nytta för ekonomi och miljö: biobaserade byggmaterial, kemikalier, textilier, plast och gödselmedel.

För att öka efterfrågan på biobaserat innehåll kommer kommissionen att sätta mål för biobaserad plast i förordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Den ska också ställa krav på prestanda och hållbarhet för textilier enligt förordningen om ekodesign för hållbara produkter.

Ett frivilligt initiativ ska samla EU-företag som gemensamt åtar sig att köpa biobaserade lösningar för tio miljarder euro till 2030.

– Vi behöver öka efterfrågan på biobaserat innehåll, sade Roswall.

Hållbarhet och cirkularitet
Den tredje pelaren handlar om hållbarhet. Europa är i stort sett självförsörjande på biomassa, men det måste förvaltas klokt.

– Utan hälsosamma ekosystem kan det inte finnas någon bioekonomi. Och utan bioekonomin kommer Europa inte att nå sina klimatmål, sina konkurrenskraftsmål eller sina sociala mål, sade Roswall.

Cirkularitet, alltså återanvändning och återvinning, är nyckeln enligt kommissionen. Värdefullt bioavfall får inte hamna på soptippar. Istället kan organiskt avfall eller jordbruksrester gödsla grödor, föda djur eller bli grund för biomaterial. Den kommande cirkulär ekonomi-lagen kommer att innehålla åtgärder för att förbättra insamlingen och användningen av biomassaavfall.

Kommissionen vill också sätta upp initiativ som belönar bönder och skogsägare som skyddar jorden och förbättrar kolsänkor. Efterfrågan på enheter för koldioxidupptagning i jordbruket ska stimuleras genom naturkrediter och en "EU-köpargrupp".

Global vision
Den fjärde pelaren handlar om att främja EU:s vision globalt. Kommissionen vill stödja europeisk industri att nå globala marknader och säkra partnerskap som minskar sårbarheten längs globala värdekedjor.

– EU är perfekt positionerat att leda den globala bioekonomin, drivet av vetenskap och innovation baserat på våra naturresurser och råvaror och stött av vår inre marknad, sade Roswall.

Strategin innebär en stor förändring jämfört med tidigare bioekonomipolitik. Där tidigare strategier från 2012 och 2018 fokuserade på forskning och innovation, lägger den nya strategin tyngdpunkten på industriell utbyggnad, uppskalning av marknaden och konkurrenskraft.

Genomförs den kommer den att minska EU:s beroende av sårbara globala leveranskedjor och fossilbaserad import, inklusive energi. Den kan också ge fler kvalitetsjobb, en mer konkurrenskraftig industri och en mer cirkulär användning av naturresurser.