Under 2022 inledde EU-kommissionen totalt 550 så kallade överträdelseförfaranden mot medlemsländerna, vilket framgår av den senaste årsrapporten. Det är en rättslig process då kommissionen anser att ett medlemsland antingen införlivat överenskomna EU-lagar för sent, inkorrekt eller har brutit mot existerande EU-rätt.

Över hälften av dessa är inom områdena transport, rättsliga frågor eller miljö.

16 av överträdelseförfarandena inleddes mot Sverige. Det handlar bland annat om att Sverige inte i tid infört EU-lagar om skydd för visselblåsare, hantering av avfall från fartyg, regler för den inre marknaden för elektricitet. Kommissionen ansåg även att Sverige inte på ett korrekt sätt införlivat EU-regler om bekämpande av bedrägerier mot unionens budget.

Värst i klassen när det gäller antalet inledda processer är Belgien. Bäst i klassen har Estland varit.

34 fall till domstolen

Under 2022 ansåg EU-kommissionen i 34 fall att medlemsländerna inte gjort tillräckligt i ett ärende och tog därmed frågan till EU-domstolen. En process i EU-domstolen kan i slutänden leda till böter för det land som fälls för att ha brutit mot EU-rätten. Kommissionen begärde i 17 av fallen EU-domstolen att utdöma sådana ekonomiska sanktioner.

Sverige drogs inför EU-domstolen i två fall under 2022. I början av året beslutade EU-kommissionen att väcka talan mot Sverige i EU-domstolen för att inte ha meddelat de nationella åtgärder som krävs för att införliva EU-reglerna om förvärv och innehav av skjutvapen. I april drogs Sverige inför EU-domstolen för att inte ha införlivat EU:s kodex för elektronisk kommunikation.

Flest gånger till EU-domstolen drogs Malta och Spanien.