EU-kommissionen öppnar dörren för mer genredigerade grödor – del av paket av gröna förslag

– På många sätt kan nya genomiska tekniker ge dig samma resultat som genom konventionell och naturlig selektion eller målinriktade korsningar men med mycket större hastighet, precision och effektivitet, sade Frans Timmermans, EU-kommissionens klimatansvarige verkställande vice ordförande, när han presenterade förslaget.

Syftet med att tillåta genomiska metoder inom jordbruket är att utveckla grödor som är mer motståndskraftiga, särskilt inför förändrade klimatförutsättningar, samt att minska användningen av kemikalier. Detta senare lyfte Timmermans fram som viktigt för att återställa naturen.

– Dagens förslag erbjuder lösningar för att ersätta de skadliga kemikalierna, sade han.

Mötts av stöd och kritik

Kommissionens förslag, som är en del av EU:s gröna giv, går ut på att tillåta användningen av gensax för att förädla grödor, och att dela upp den i två kategorier: användning som går att likställa med mer traditionella metoder och därför bara behöver föras in i ett register. Och mer komplexa modifikationer som skulle kräva ett godkännande i enlighet med EU:s regler för genmodifierade grödor från 1999.

Förslaget har redan på förhand fått stöd från lantbruksföretag men möts av kritik av miljöaktivister och mindre jordbrukare. Exempelvis skrev Greenpeace på onsdagen och varnade för att kommissionen lättar på regleringen av genmodifierade grödor vilket enligt organisationen bortser från konsumenters rättigheter och säkerhet.

Det paket som kommissionen presenterade på onsdagen omfattar också ett förslag för att minska matavfallet bland hushåll och restauranger med 30 procent till år 2030, samt ett förslag för att förbättra markhälsan genom att bland annat bättre uppföljning av markens kvalitet. Idag är 60-70 procent av EU:s mark kontaminerad. Skulle förslaget bli verklighet skulle EU-länderna behöva följa upp, utreda och städa upp kontaminerade områden.

– Friska jordar absorberar mer kol. Mer motståndskraftig jord erbjuder fler möjligheter för jordbrukare och markförvaltare, bland annat genom koljordbruk. Och slutligen hjälper friska jordar oss att förbereda för konsekvenserna av klimatförändringar, sade kommissionären.

Inte plocka russinen

Han tog också tillfället i akt att slå ett slag för lagförslaget om att återställa naturen som blivit en stridsfråga i EU-parlamentet, som ännu inte har avgjort sin inställning till den. Timmermans påpekade att alla förslag inom den gröna given hänger samman.

– Låt mig vara tydlig med att om vi vill vara seriösa med att bevara vår planet för framtida generationer, om vi vill vara goda förfäder, kan man inte plocka russinen ur kakan. Dagens förslag är nära kopplat till dem om naturrestaurering och om ett hållbart användande av bekämpningsmedel.