Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Gästkrönikör Henrik Isakson vill se ett frihandelsavtal mellan EU och Indien.

Gästkrönika: EU och Indien – en win-win relation

30 oktober 2023 | Henrik Isakson

EU och Indien har allt att vinna på en närmare ekonomisk relation. Samma geopolitik som driver isär Kina från västvärlden gör att Indien och EU närmar sig varandra. Kanske kan det därför hända saker med de tröga förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Det skriver gästkrönikör Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

Den helt överväldigande delen av den framtida globala tillväxten kommer att ske utanför EU, och en stor del av den i Indien. IMF spår att Indiens ekonomi växer snabbast av G20-länderna, över 6 procent per år, till 2031 och då kan landet ta platsen som den tredje största ekonomin i världen. Vid 2050 kan Indien mycket väl ha etablerat sig som världens största ekonomi.   

Utveckla handel och offentlig upphandling

EU:s, vars ekonomi inte kännetecknas av överdriven dynamism, är i behov att ta del av denna tillväxt. Europeiska företag behöver helt enkelt nya exportmarknader, och den växande indiska medelklassen är givetvis mycket intressant. Men minst lika intressant är att kunna delta i offentliga upphandlingar och olika samarbeten för att kunna bidra till uppgraderingen av infrastrukturen och den gröna och digitala omställningen i Indien. 

Indien är dock inte bara en marknad att sälja till utan är minst lika viktigt som en marknad att köpa från. Indiska företag kan hjälpa EU att diversifiera sin import av såväl enklare produkter, som textilier, som olika alltmer avancerade IT-tjänster. Och i en skakig omvärld är diversifiering av leveranskedjorna av stor strategisk betydelse.

Från ett indiskt perspektiv erbjuder europeiska företag många av de gröna och digitala varor och tjänster som behövs i landets omställning, och kan utgöra en viktig källa till utländska direktinvesteringar, samtidigt som man ser EU som en central marknad för indisk export.

En Win-Win situation

Vi har alltså en win-win situation med två ekonomier som i hög grad kompletterar varandra. Och att potentialen för ökad handel verkligen är stor ser man lätt i dagens blygsamma handelsstatistik. 

För att ta några exempel, EU exporterar 30 gånger så många bilar till Kina som till Indien och 15 gånger så mycket läkemedel. Kinesiska turister i EU spenderar sju gånger mer pengar än indiska turister. Och på importsidan är det ännu större potential, 22 procent av alla varor som importeras till EU kommer från Kina, medan endast 2 procent av dem kommer från Indien. På tjänsteområdet ser det relativt sett bättre ut, men även där dominerar Kina. 

Att Indien inte är av lika stor vikt som Kina är inget märkligt, landet är fattigare och har inte samma produktionskapacitet. Men glappet står inte närmelsevis i paritet till de faktiska skillnaderna mellan Kina och Indien. Handeln med Indien är långt under sin potential, vilket till viss del beror på tidigare ointresse.


Ensidiga åtgärder – ett potentiellt hot 

Det finns nu ett ökande intresse såväl i EU som i Indien men tyvärr hotas potentialen av ett flertal olika politiska åtgärder. I Indien har vi åtgärder som partiellt stänger upphandlingsmarknaderna samtidigt som tullarna på många produkter gradvis höjs och det finns risker för helt nya ”digitala tullar”. 

I EU har vi en mängd hållbarhetslagstiftning, såsom CBAM och kommande due diligence-regelverk, som kommer att göra det dyrare och svårare för indiska företag att handla med Europa. Med andra ord så riskerar vi något värre än status quo och outnyttjade potentialer. Vi riskerar att backa.

Gemensamt frihandelsavtal – vägen framåt

För att istället röra oss framåt behövs en mängd olika politiska åtgärder som faciliterar handelsutbytet. Och den viktigaste av dessa är ett frihandelsavtal. Ett avtal som tar bort tullavgifterna, minskar tullbyråkratin, öppnar upp upphandlingsmarknaderna, förebygger nya handelshinder och skapar ett mer stabilt investeringsklimat ligger i både EU:s och Indiens intresse. 

Mellan 2007 och 2013 förhandlade Indien och EU ett frihandelsavtal men förhandlingarna avslutades då parterna stod för långt ifrån varandra och hade helt olika idéer om ambitionsgraden i ett handelsavtal. Indien, av hävd ett protektionistiskt land, kunde inte acceptera EU:s långtgående krav på att öppna sina marknader. Men 2022 återupptogs förhandlingarna. 

Nu är den politiska kontexten i världen annorlunda, både Indien och EU lever i skuggan av en amerikansk-kinesisk maktkamp och den ryska invasionen av Ukraina har fått Indien att sakta börja orientera sig västerut politiskt. Sammantaget leder utvecklingen till en större aptit på närmare ekonomiska relationer, och ett större hopp om ett frihandelsavtal.  

Vi kan få ett avtal men det kommer att bli svårt. Att bli färdig innan de europeiska och indiska valen (som äger rum ungefär samtidigt i vår) är omöjligt, men en politisk överenskommelse med ramar för ett avtal är möjligt att få till innan dess. Om viljan finns. Politiker i såväl EU som Indien säger sig se denna potential och det är dags att ta de steg som behövs för att komma framåt nu. 

För det europeiska näringslivet skulle ett frihandelsavtal med Indien kunna utgöra en bas för en stark ekonomisk relation med världens kommande ekonomiska supermakt. Den möjligheten får inte missas.

Henrik Isakson
Gästkrönikör
Policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret