Miljontals gigarbetare kan få anställningsrättigheter – svenska politiker negativa till EU-uppgörelse

– Det här är en revolutionär överenskommelse och det första legala ramverket för digitalt plattformsarbete, säger Europaparlamentets rapportör socialdemokraten Elisabetta Gualmini, i en kommentar till nattens preliminära överenskommelse om EU:s första direktiv, som reglerar rättigheter för de som arbetar för digitala plattformar.

 Det tog tre år av hårda diskussioner innan medlemsländerna och Europaparlamentet lyckades kompromissa. 

Syftet är att ge miljontals gigarbetare tillgång till anställningsrättigheter, samt bestämma hur digitala system får användas för att styra exempelvis taxichaufförer eller matbud eller andra yrken. 

Elisabetta Gualmini och medrapportören liberalen Dragoş Pîslaru, var på onsdagen mycket nöjda med överenskommelsen:

– Vi tillhandahåller en modell som kan tjäna som modell för hela världen, vi är pionjärer, sade Dragoş Pîslaru bland annat.

Direktivet viktigaste del är att det anger när en arbetstagare ska betraktas som anställd och att denne då kan få arbetsrättsliga villkor. 

Kan få bättre villkor

Om ramverket antas kan omkring 5,5 miljoner plattformsarbetare i EU, som nu betraktas som egenföretagare och enligt EU-kommissionen kan vara felaktigt klassade, få bättre villkor som anställda.

EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd (M) beklagar överenskommelsen och tänker rösta nej till direktivet, uppger hon för Europaportalen. Hon anser att en sådan reglering ska beslutas av medlemsländerna själva.

Hur direktivet påverkar den svenska arbetsmarknaden är för tidigt att säga, anser hon.

– Men vi kan konstatera att förslaget riskerar att få negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen när vi inte själva till fullo kan styra regleringen om plattformsarbetares förutsättningar under svenska förhållanden, säger hon.

Förslaget är ännu inte offentligt i sin helhet. Men enligt Europaparlamentet ska en enskild person antas vara anställd om två av fem ”indikatorer”,  tidigare kallade kriterier, anses uppfyllda (se faktaruta, nedan).  

Arbetsgivare måste bevisa

Medlemsstaterna ska kunna lägga till egna indikatorer – och det blir nationella domstolar och myndigheter som får slå fast när någon ska betraktas som anställd eller inte, i enlighet med direktivet. 

Den enskilde individen behöver dock inte, enligt Elisabetta Elisabetta Gualmini, bevisa något. Det ligger istället på arbetsgivaren att bevisa att en arbetsrelation, som kan bygga på ett kontrakt, inte kan jämställas med ett anställningsförhållande.

Parlamentsledamoten Ilan De Basso (S), säger till Europaportalen att han inte att fått tillgång till uppgörelsen och därför har svårt att kommentera kompromisserna. 

– Självklart är det viktigt att gigekonomin regleras och det har gjorts för lite i Sverige och Europa. Socialdemokraterna har varit tydliga med att det är arbetsmarknadens parters ansvar att göra detta, inte EU:s.

Han vill i dag inte svara på hur han ska rösta när parlamentet tar slutlig ställning.

– Nu ska vi inleda samtal med arbetsmarknadens parter. Parlamentet förväntas rösta om överenskommelsen i början av nästa år, säger Ilan De Basso.

"Stora risker"

Sara Skyttedal (KD), också hon EU-parlamentariker,  är starkt kritisk till plattformsdirektivet.

– Det innebär stora risker för att verkliga egenföretagare och uppdragstagare felaktigt kommer att presumeras vara anställda, säger hon.

Hon kommer därför att rösta emot att direktivet i EU-parlamentet.

– Det finns uppenbara risker för att direktivets regler ändrar det svenska arbetstagarbegreppet, som ju utgår från en helhetsbedömning av alla omständigheter av betydelse i det enskilda fallet, säger hon.

Europafacket är emellertid  positivt och hoppas att direktivet ska innebära början på slutet på ”Vilda västern” på arbetsmarknaden – och att miljontals arbetare som felaktigt klassats som egenanställda och berövats rättigheter ska få nytta av direktivet.

– Plattformsbolag har tvingat cykelbud, taxichaufförer och andra arbetare, inklusive vårdare och städare, in i falska egenanställningar för att slippa betala semesterlön, sjukpenning och sociala avgifter, säger Europafackets generalsekreterare Ludovic Voet i ett uttalande på onsdagen. 

––––––––––Efter uppgörelsen valde ett antal länder, där ibland Sverige,  att stoppa förslaget varför förhandlingarna måste fortsätta under 2024. –––––––––