Tobé: Ekonomiska migranter kommer att behöva återvända direkt

EU-länderna och Europaparlamentet enades på onsdagen om preliminär uppgörelse kring en ny asyl- och migrationspakt.

– Efter sju års politisk låsning så har vi nu äntligen enats om en ny och kontrollerad migrationspolitik som kommer att innebär en minskad ekonomisk migration till EU och till Sverige, säger Tomas Tobé (M), parlamentsledamot och en avförhandlarna i ärendet till Europaportalen.

Det EU:s lagstiftare enats om är sammanlagt fem nya förordningar med mer strikta asyl och migrationsregler  vad som ska hända i kriser när stora flyktingströmmar söker skydd i unionen.

– Vi har besegrat oddsen och visat att vi kan nå en överenskommelse, sade Europaparlamentets talman kristdemokraten Roberta Metsola Hon betecknade uppgörelsen som en historisk kompromiss – ”men inte perfekt”.

“Politisk framgång”

Enligt Roberta Metsola är det en politisk framgång för parlamentets mittenpartier att få till stånd en uppgörelse innan EU-valet nästa sommar, eftersom migrationsfrågan kan göda missnöje, menar hon, som leder till att EU-medborgare röstar på extremhögerpartier.

Många detaljer i uppgörelsen var under onsdagen ännu okända. Men nytt är att EU-länderna gemensamt förbinder sig att ta hand om flyktingströmmar, via ordnade regler som syftar till att avlasta bördan hos enskilda stora mottagarländer, som exempelvis Italien, Grekland och Spanien.

En så kallad solidaritetspool kommer att inrättas, inom vars ramar hemliga förhandlingar kommer att ske om hur asylsökande med flyktingskäl ska fördelas mellan olika länder. Eventuellt kommer dock rådet och kommissionen bli tvungna att redovisa förhandlingsresultaten för EU-parlamentet, enligt Tobé. 

Han bekräftar att EU-länder föreslås kunna välja mellan att ta emot omfördelade personer, eller att ge finansiellt stöd till andra länder som gör detta. 

Vid en större kris ska en mekanism också kunna träda i kraft, som innebär att en annan medlemsstat kan utföra asylprövning åt det första mottagarlandet.

Nya gränsprocedurer föreslås också. Bland annat ska nya mottagningscenter inrättas i första mottagarländer där personal ska undersöka asylstatus på de sökande. De som bedöms ha skyddsskäl kommer att få genomgå en snabbprocess in i EU. 

Får juridiska råd

De som däremot inte antas ha asylskäl får, enligt uppgörelsen, rätt till juridisk rådgivning, och ska kunna överklaga avslag, men ska förmås återvända hem inom 12 veckor vid ett negativt beslut.

– Migrationspakten innebär att det blir ökade kontroller vid gränsen, där vi snabbt försöker avgöra om de som kommer har skyddsskäl enligt lag. Det kommer att innebära att ekonomiska migranter kommer att behöva återvända direkt, säger Tomas Tobé.

Några beräkningar för hur många färre ekonomiska migranter som antas komma in i EU, finns inte, uppger han.

Under tiden asylprövning pågår kommer de som antas sakna skyddsskäl behöva vistas i mottagningscenter och i dess närhet. 

– Rätt många som söker sig till Europa vet egentligen om att de inte har asylskäl och avviker vid negativt besked och fortsätter sedan att leva i skuggsamhällen i Sverige eller i Europa, påpekar Tobé. 

–Det nya är att vi kommer att begränsa rörligheten inom ett visst geografiskt område.

Enligt migrationskommissionären Ylva Johansson ska barnfamiljer och minderåriga att undantas från lägren och de ska också ha rätt till särskilt stöd.

Kritiska röster

Men även flera kritiska röster hördes under onsdagen. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk är besviken efter dagens besked.

 – Det här är inte vår pakt. Det är en sorglig dag för alla oss som arbetat för en flyktingpolitik baserad på folkrätten och internationella åtaganden, på värdighet och solidaritet, säger hon. 

Malin Björk, som också är vänstergruppens förhandlare för ett av lagförslagen som ingår i asylpakten, anser också att ansvaret för många flyktingar även i fortsättningen i praktiken landar på Medelhavsländerna.

Inte heller centerpartiets EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani är nöjd.

– Tyvärr ser det ut som att överenskommelsen gör det möjligt att välja vilken typ av solidaritet man vill bidra med: ta emot flyktingar eller betala de länder som gör det.Detta är olyckligt, och något jag hoppas att vi kan rätta till i framtiden, säger hon och tillägger:

 – Även om det är ett stort genombrott att EU nu lyckas göra den här överenskommelsen, så ska vi inte tro att vi nu får ett slut på döden på Medelhavet.