Svenska politiker oense om hur naturen i EU ska fixas

Tisdagens beslut i Europaparlamentet, som ännu inte bekräftats av ministerrådet,  betyder att minst 20 procent av EU:s land- och havsområden ska återställas till 2030. Vidare  att alla ekosystem i behov av restaurering ska vara återställda till 2050. Den kommande lagen ska även säkerställa att våtmarker återväts, att floder får rinna mer fritt och att biologisk mångfald främjas.

– Det här är en glädjens dag. Äntligen kan lagen komma på plats och den skadade naturen börja återställas. FN:s klimatpanel menar att naturrestaurering är det mest kostnadseffektiva för att hantera klimatkrisen, säger den svenske EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP).

Han är även nöjd över att lagen öppnar upp för att delar av den stora jordbruksbudgeten nu kommer kunna gå till att återställa naturen.

Förslaget gick igenom med röstsiffrorna 329 för, 275 emot och 24 nedlagda röster. MP, S, V och L röstade för medan M, KD, SD och C röstade nej. Men inte alla svenska parlamentariker var nöjda efter den relativt jämna omröstningen.

– Jag är djupt oroad över lagens konsekvenser för de gröna näringarna och äganderätten. Vi har varnat för att lagen är för långtgående och gör stora inskränkningar på medlemsländernas självbestämmande. Lagen påverkar all mark i Sverige och tar miljontals hektar i anspråk, säger Emma Wiesner (C).

Hon tycker inte att lagen tillräckligt väl har svarat på hur lagen ska införas, vem som omfattas, vad den kommer att kosta.

EU-parlamentet lade dock till en slags nödbroms som inte fanns med i kommissionens förslag. Den gör så att målen för jordbrukets ekosystem kan avbrytas under exceptionella omständigheter; om restaureringen till exempel innebär att jordbruksmarken kraftigt minskar trots att det behövs mer yta för livsmedelsproduktion för att täcka efterfrågan i EU.