Om jag blir invald till Europaparlamentet lovar jag att göra allt i min makt för att driva grön, medmänsklig och hållbar politik i Europa. Se mina nio punkter för ett bättre EU. Det skriver EU-kandidat Pär Holmgren (MP). 

Den största delen av Europas livsmiljöer anses vara i dåligt skick. Men efter att Europaparlamentet på tisdagen antagit en plan för att återställa naturen kan en förändring vara på gång. De svenska partierna är dock splittrade i frågan.

Under årets andra plenarsession ska EU-parlamentarikerna debattera ett nytt klimatmål för 2040 och de pågående bondeprotesterna.

Efter en lång omröstning med tusentals ändringsförslag var Europaparlamentets miljöutskott ändå inte kapabelt att enas kring lagförslaget om att återställa skadad natur. Det blir upp till hela parlamentet att ta ställning till det i nästa steg. Den konservativa gruppen anklagas för att ha manipulerat utskottsomröstningen.

Många svenskar deltog när EU-parlamentet debatterade FN:s senaste klimatrapport. Flera ledamöter kräver mer åtgärder och kommissionen lovar komma med ett nytt delmål för 2040.

Enligt IPCC:s senaste rapport måste världen göra mer för att stoppa klimatförändringarna, och det är bråttom. Samtidigt klubbade Europaparlamentet nyligen igenom nya klimatmål för unionen. Men gör EU-parlamentet tillräckligt? Svenska parlamentariker är oense. 

Minst 40 procent av EU:s behov av grön teknik som solpaneler och batterier ska tillverkas i unionen, föreslår kommissionen. Åtta gröna teknologier, även delvis småskalig kärnkraft, ska få minskad regelbörda och kortare tillståndsprocesser.

Företrädare för EU uttryckte besvikelse efter FN:s klimatmöte i Egypten.

– COP27 markerar ett litet steg mot klimaträttvisa men mycket mer behövs för planeten, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

EU-parlamentet och EU-länderna är överens om att skärpa målen för hur mycket varje land måste minska sina utsläpp till 2030. Därmed är ännu en pusselbit på plats i EU:s stora klimatpaket. 

– Ett stort steg för det europeiska klimatarbetet, säger EU-parlamentets ansvariga förhandlare Jessica Polfjärd (M) om överenskommelsen. 

“Alltför svag” säger dock kritiker om uppgörelsen.

EU-kommissionen vill ha ren luft och vatten i EU senast 2050. Detta kommer, enligt beräkningar, att rädda 100 000-tals människor från en för tidig död och spara samhället och skattebetalarna mycket stora belopp pengar varje år.