Debatt: Effektiv införande av EU-rätten – avgörande för svenska företag

För att den inre marknaden ska fungera fullt ut och inte skapa snedvriden konkurrens är det viktigt att de regler som beslutas gemensamt av EU:s medlemsstater är ändamålsenliga och effektiva. Inte minst är det nödvändigt att genomförande av EU-direktiv sker på ett likartat sätt i medlemsstaterna. 

Näringslivets Regelnämnd (NNR), som är det samlade näringslivets företrädare i regelförbättringsfrågor, har under lång tid påpekat problemen med överimplementering av EU-direktiv och ineffektiv tillämpning av EU-lagstiftning i Sverige. 

Mer restriktiva svenska tolkningar snedvrider konkurrensen genom att svenska företag påförs hårdare regelkrav och kostnader, vilket försämrar svenska företags konkurrenskraft. Plötsligt kan ett svenskt företag ha ett betydligt mer restriktivt regelverk att förhålla sig till än branschkollegorna i till exempel Danmark, trots att regelverken utgår ifrån samma EU-direktiv eller förordning.

I vår nya rapport ”Effektivt implementerad och tillämpad EU-rätt – avgörande för svensk konkurrenskraft” som publiceras i samband med ett riksdagsseminarium idag onsdag, illustrerar vi med 13 exempel varför överimplementering och ineffektiv tillämpning fortfarande är ett problem. 

Ett konkret exempel

Ett av exemplen handlar om det så kallade avfallsdirektivet (2008/98/EG). Direktivet är menat att reglera företag som hanterar avfall. I Sverige omfattar däremot reglerna samtliga företag som producerar farligt avfall, vilket är väldigt många fler. 

Trots att det tydligt står i ingressen i direktivet att ”Verksamhetsutövare som producerar avfall i sin verksamhet bör inte anses syssla med avfallshantering” valde miljödepartementet att göra en annan tolkning, vilket lett till att kraven i direktivet kan anses vara tillämpliga på alla företag i Sverige. 

Både miljödepartementet och Naturvårdsverket uppmärksammades på detta redan vid förslaget om införandet. Inga andra länder har heller valt att implementera direktivet med ett avfallsregister för alla verksamhetsutövare på det sätt som Sverige har gjort.

Avfallsregistret fyller i denna del ingen miljöskyddande funktion och det är oproportionerligt att ett företag ska registrera varje gång det exempelvis lämnar ett lysrör till kommunens återvinningscentral. 

Tydliga kriterier och neighbour checks

Rapporten kommer också med ett antal förslag och rekommendationer för hur problemen vid implementering bör lösas. Det handlar bland annat om att ta fram tydliga kriterier för vad överimplementering är, att vid ett genomförande göra jämförelser – så kallade neighbour checks - med nordiska länder och ett urval av andra jämförbara EU-medlemsstater kring hur de planerar att respektive har genomfört eller tolkat EU-lagstiftning, i syfte att garantera att svenska företag inte drabbas av några konkurrensnackdelar. 

Regeringskansliet och Implementeringsrådet

Det nyinrättade Implementeringsrådet måste komma in tidigt i processen och kunna ge input kring implementering och tillämpning i alla delar.  

Dessutom krävs en stark och effektiv mottagningsfunktion på regeringskansliet för att Implementeringsrådets arbete ska få full effekt. 

Regeringen måste vidare åta sig att följa de rekommendationer rådet lämnar, alternativt tydligt redovisa varför man väljer att inte göra det. 

Sådana åtgärder hade sannolikt löst problemen så som exemplet med avfallsdirektivet ovan och gjort att svenska företag kan konkurrera på lika villkor med sina europeiska motparter. 

Det är troligen ingen som vill ge svenska företag sämre möjligheter att lyckas än sina konkurrenter i andra EU-länder. Det är således knappast intentionen som saknas, utan förståelsen för hur varje enskild överimplementering och tillämpning riskerar att bli ytterligare en börda för redan hårt tyngda företagare. 

Men erfarenheterna är tydliga och med vår senaste rapport vill NNR ge ett ytterligare bidrag till våra beslutsfattares förståelse för hur ineffektiv implementering påverkar företagen och Sveriges konkurrenskraft – och vad som krävs för att motverka det.

Andrea Femrell 
VD för Näringslivets regelnämnd 

Christina Fors
Rapportförfattare och sakkunnig hos Näringslivets regelnämnd.