Gästkrönika: Tre frågor som definierar EU:s framtid

EU:s ekonomi befinner sig i en långsam återhämtning efter pandemin och de pågående effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Tillväxten är svagare jämfört med andra stora ekonomier som USA och Kina. Energipriserna och skuldsättningen är hög. Men som en stor öppen ekonomi är EU en avgörande röst i världen.

Utifrån dessa förutsättningar har kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, tagit fram uppdragsbeskrivningar och prioriteringar till de 26 nominerade kommissionärerna.  Enligt dessa s.k. mission letters ska de nya kommissionärerna jobba i kluster. Tanken är att undvika silos för en effektiv hantering av tvärsektoriella frågor. Detta resulterar dock i en hel del överlappningar i uppdragsbeskrivningarna. 

Saknas tydlighet och konkretion

Samtidigt saknas tydlighet och konkretion kring politiska avvägningar i väsentliga frågor, som EU:s konkurrenskraft och ekonomisk säkerhet. Risken att värdefull tid under mandatperioden slösas bort i revirstrider och politiska meningsskiljaktigheter är stor.

Men först ska de nominerade kommissionärerna grillas av europaparlamentarikerna, inte minst utifrån nämnda uppdragsbeskrivningar. Syftet är att utvärdera kommissionärernas lämplighet för det nya uppdraget. Men detta är även ett ypperligt tillfälle att få klarhet i vilket mandat kommissionärerna har fått och den politiska inriktning de avser att driva för att sätta Europa på en högre tillväxtbana.

Jag uppmanar därför alla europaparlamentariker att fråga de blivande kommissionärerna hur de ämnar navigera de politiska balansgångarna för att säkra en konkurrenskraftig ekonomi inom EU. Här lyfter jag tre väsentliga frågor:

Ekonomisk styrka = säkerhet

De geopolitiska hoten ställer krav på att stärka säkerheten genom ökad militär styrka och ekonomiska åtgärder för att minska ohållbara beroenden av andra länder. En stark och motståndskraftig ekonomi är dock avgörande för säkerheten. EU måste förbättra produktionskapaciteten och främja innovation. Endast när företag tillåts handla globalt kan de utvecklas och säkerställa att vi i EU har de ekonomiska muskler som krävs för att göra massiva investeringar inom t.ex. försvar, cybersäkerhet och den gröna omställningen. Isolering ger ingen säkerhet och riskerna med handel kan mildras genom diversifiering, partnerskapsavtal och en regelbaserad världsordning. Därför är en avgörande fråga hur den nya kommissionen kommer att sätta europeisk tillväxt och produktivitet i centrum för EU:s agenda för ekonomisk säkerhet.

Stöd som stjälper mer än hjälper

Det finns inslag i kommissionärernas uppdragsbeskrivningar som tyder på en ökad användning av statsstöd för att möta den globala konkurrensen. Riktat stöd som inte har till syfte att lösa en marknadsmisslyckande gynnar ofta stora företag med mer resurser för att påverka politiska beslut och säkra statlig finansiering. De snedvrider konkurrensen och kan även begränsa innovativa startups. Frågan är om politiker och administratörer är verkligen bättre än marknaden på att välja vilka företagsinvesteringar som bör finansieras? Är det inte bättre att rikta skattebetalarnas pengar mot breda, tillväxtstimulerande åtgärder som kommer hela näringslivets ekosystem till godo?

Förenkla och ligg i framkant

EU regelverket syftar ofta till att säkerställa harmoniserade och schysta villkor inom den inre marknaden, t.ex. genom konsumentskydd eller miljöhänsyn. När regelverken tas fram ska de balansera olika nationella intressen. Men ofta resulterar detta i stället i överlappande, motsägelsefulla och överdetaljerade regelverk som blir kostsamma för företag att implementera. Ofta implementeras också regelverken olika i medlemsländerna vilket skapar fragmentering inom EU:s inre marknad och hämmar den fria rörligheten. EU:s konkurrenskraft är beroende av att företag kan ligga i framkant av den gröna- och digitala omställningen. 

Ödesfrågan för EU:s framtida ekonomiska utvecklingen är entydig: Förenkla och effektivisera regelverken så att det blir möjligt för både små och stora företag att utveckla, skala upp och använda nya teknologier inom EU.

Asees Ahuja
Gästkrönikör
Director EU Policy på Svenskt Näringsliv