EU-ministrar höjer tonläget mot Ungerns demokratiska brister

Medlemsländernas EU-ministrar samlas i dag tisdag i Bryssel för den åttonde utfrågningen av Ungern inom ramen för artikel 7.1-förfarandet som aktiverades 2018 med hänvisning till en "tydlig risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden", i dagligt tal hur graden av demokratiska fri- och rättigheter minskar. Enligt Freedom Houses frihetsindex är Ungern, sedan 2019, det enda EU-land som inte kan betraktas som helt fritt och V-Dem-institutet klassar landet som en elektoral autokrati.

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) var särskilt tydlig med att hennes tålamod är slut.

– Vi har haft sju år och sju utfrågningar utan att vi har sett att riktningen går i positiv väg i Ungern. Det är dags att diskutera med andra länder hur vi tar det här vidare, sade Rosencrantz på väg in till mötet.

Hon underströk att Sverige kommer att vara drivande för att utfrågningarna inte bara ska fortsätta utan att ge resultat.

– Nu måste vi på allvar diskutera hur vi höjer tonläget mot Ungern. Hur vi tydligare markerar att det här är helt oacceptabelt. EU är en klubb som man går med i frivilligt men det är förenat med krav på att man lever upp till rättsstatens principer. Gör man inte det då måste EU agera väldigt tydligt, sade Rosencrantz.

– Detta kan bara inte fortsätta om vi inte ser en helt ny inställning från den ungerska sidan i dag, sade Jessica Rosencrantz.

När Rosencrantz tillfrågades om vilka alternativ till nästa steg som kan diskuteras pekade hon på möjligheten att anta en rekommendation.

– Det kan låta fyrkantigt men det är ju egentligen första gången i så fall som man skulle använda det verktyget så skarpt mot ett annat medlemsland. Och det skulle jag säga egentligen blir ett slags ultimatum i så fall till Ungern att nu måste ni ändra kurs. Annars kommer vi behöva vidta ännu kraftfullare åtgärder, sade hon.

Flera andra ministrar, däribland Finlands liberale EU-minister Joakim Strand, uttryckte liknande åsikter.

– Vi är mycket bekymrade över många saker som händer i Ungern och vi hoppas att de kommer att ändra riktning, sade Strand.

Danmarks liberala EU-minister Marie Bjerre var ännu tydligare och öppnade för att gå vidare med artikel 7.

– Vi är från dansk sida redo att använda alla verktyg som finns. Det kan handla om att hålla tillbaka ytterligare medel. Det kan också vara att ta nästa steg med artikel 7 och i slutändan också att frånta Ungern rösträtten, sade Bjerre.

Även Tysklands företrädare på mötet, den kristdemokratiske statssekreteraren för Europafrågor Gunther Krichbaum, sade att det nu är dags att fundera på hur man ska gå vidare med Ungern.

– Men vi måste naturligtvis också säga att varje tålamod någon gång tar slut. För det handlar här, och det är inte trivialt, det handlar om EU-medborgares rättigheter, sade Krichbaum.

20 EU-länder manar till handling för Pride
20 EU-länder har undertecknat ett uttalande där de uttrycker "djup oro" över Ungerns lagstiftning som begränsar HBTQI+-personers mötesfrihet och uppmanar EU-kommissionen att vidta åtgärder. Utöver Sverige har bland annat Tyskland, Frankrike, Finland och Danmark skrivit under.

"Vi är mycket oroade av denna utveckling som strider mot de grundläggande värdena om mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter, som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen", skriver länderna i uttalandet.

EU:s justitiekommissionär Michael McGrath sade att han är beredd att använda alla verktyg som står till kommissionens förfogande.

– Mötesfriheten är en grundläggande rättighet. Det är inte ett hot mot barn. Det är inte ett hot mot någon. Och den måste skyddas och upprätthållas i alla lägen, sade McGrath.

Han bekräftade att kommissionen noga granskar den aktuella lagen som lett till förbudet och att de "inte utesluter något alternativ i detta ärende".

Ungerns högernationalistiske EU-minister János Bóka avfärdade dock all kritik på väg in till mötet.

– Det finns inget sådant som ett Pride-förbud i Ungern. Dagens utfrågning kommer att ge mig möjlighet att förklara för mina kollegor det konstitutionella och juridiska ramverket. Jag hoppas efter dessa diskussioner att mina kollegor runt bordet kommer att gå därifrån med en mer nyanserad syn på den ungerska lagstiftningen, sade han.

Oro för "öppenhetslag"
En ny lag som Ungern driver igenom har också väckt oro. Den skulle kräva att organisationer som tar emot utländsk finansiering måste registrera sig och kan placeras på en svart lista om de anses "hota Ungerns suveränitet".

Tysklands Gunther Krichbaum varnade för att yttrandefriheten i Ungern riskerar att strypas ytterligare med lagen.

– Tyvärr är det också en del av sanningen att vi har stora problem med Ungern, senast med en så kallad öppenhetslag som presenterades som också underminerar pressfriheten i landet. Och detta är inte trivialt, för utan yttrandefrihet ingen pressfrihet och utan pressfrihet ingen demokrati, sade Krichbaum.

Frusna EU-miljarder och långvarig kritik
Artikel 7.1-förfarandet mot Ungern inleddes 2018 efter att Europaparlamentet röstat för det med en tydlig majoritet.

EU har under flera år kritiserat Viktor Orbán-regeringen för att systematiskt montera ned demokratiska institutioner och begränsa rättsstatens principer, mediefriheten, den akademiska friheten och civilsamhällets utrymme.

Som påtryckningsmedel har EU hittills fryst cirka 18 miljarder euro i EU-medel för Ungern med hänvisning till brister i rättsstaten och korruptionsrisker. Enligt uppgifter från EU-källor har detta börjat påverka den ungerska statsbudgeten märkbart, rapporterar Euractiv.

Samtidigt uppgav Politico i går måndag att stödet för att använda den "nukleära optionen" – att frånta Ungern rösträtten genom artikel 7.2-förfarandet – växer bland medlemsländerna. Enligt källan stödjer minst 19 länder nu att gå vidare med processen, tre färre än vad som behövs för att nå den första tröskeln på fyra femtedelars majoritet.