Minskad arbetstid i EU men svenskar jobbar på

Europas arbetstagare lägger i genomsnitt 36 timmar på sitt arbete varje vecka, visar nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Det är en minskning med en timme jämfört med 2014.

De flesta länder har under tioårsperioden sett en minskning i den faktiska arbetstiden. I Sverige har den dock varit måttlig på i snitt 12 minuter. I grannländerna Finland har arbetstiden blivit nästan 1,5 timme kortare i och Danmark nästan två timmar. Belgien och Luxemburg har sett de största arbetstidsförkortningarna sedan 2024.

Statistiken, som gäller personer mellan 20 och 64 år och inkluderar både heltids- och deltidsarbetande, visar på stora regionala skillnader i Europa. Anställda i Central- och Östeuropa arbetar generellt betydligt fler timmar än sina kollegor i väst och norr.

Grekerna toppar listan med en arbetsvecka på närmare 40 timmar, följda av bulgarer på 39 timmar. I andra änden av skalan hittar vi Nederländerna där den genomsnittliga arbetsveckan endast är drygt 32, närmare fyra timmar under EU-snittet.

Danmark och Finland arbetar kortare än Sverige
Svenskarna arbetar med sina 35,7 timmar per vecka något mindre än EU-genomsnittet, men betydligt längre än grannländerna i Norden. Både Danmark och Finland har tydligt kortare arbetsveckor än Sverige.

När man endast tittar på heltidsanställda jämnas skillnaderna mellan länderna ut något, men även då har Sverige den längsta arbetsveckan bland de nordiska EU-länderna med 38,2 timmar per vecka. I Finland arbetar heltidsanställda 37,2 timmar – lägst i hela EU – och i Danmark 37,9 timmar.

Stora skillnader mellan män och kvinnor
Statistiken visar också på betydande könsskillnader. I EU arbetar män i genomsnitt närmare fem timmar mer per vecka än kvinnor.

Nederländerna har den största könsklyftan med 8,2 timmar skillnad mellan mäns och kvinnors arbetsveckor. I Tyskland och Italien är skillnaden också stor med 7,4 respektive 6,2 timmar.

Minst skillnad mellan könen finns i Bulgarien där mäns arbetsvecka endast är 0,3 timmar längre än kvinnors.

Sverige placerar sig i ett mellanskikt med en könsskillnad på 3,2 timmar. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Skillnaden mellan könen blir mindre, men består icke desto mindre, när man bara ser på heltidsarbetande då det i snitt skiljer två timmar i veckoarbetstid mellan män och kvinnor.

Deltidsarbete förklarar skillnader
Skillnaderna i arbetstid mellan länder och kön förklaras till stor del av olika traditioner och förekomst av deltidsarbete, enligt Eurostat. I Nederländerna, som har kortast arbetsvecka i EU, arbetar en betydligt större andel av arbetskraften deltid än i andra medlemsländer.

Andra faktorer som påverkar skillnaderna är kollektivavtal och lagstiftning om arbetsveckan. De sektorer som dominerar i olika länders ekonomier spelar också roll – exempelvis har jordbruk och byggverksamhet generellt längre arbetsveckor än utbildning och offentlig sektor.