von der Leyen vann misstroendeomröstning med råge

Resultatet i Europaparlamentet var tydligt: 360 ledamöter röstade nej till misstroendeförklaringen, 175 röstade ja och 18 lade ner sina röster. Därmed var omröstningen långt ifrån att nå den nödvändiga majoriteten på två tredjedelar av de avgivna rösterna för att fälla kommissionen. Omröstningen var hemlig.

Initiativet kom från den rumänske EU-parlamentarikern Gheorghe Piperea från den nationalkonservativa partigruppen ECR, där även Sverigedemokraterna ingår. Kritiken gällde bland annat hanteringen av återhämtningsfonderna efter pandemin och den så kallade "Pfizergate", där von der Leyen anklagats för bristande öppenhet kring sms-konversationer med läkemedelsjättens vd vid upphandlingen av coronavaccin.

Motståndet mot kommissionsordföranden var mindre nu än när hon valdes om till posten i juli 2024. Då var siffrorna 401 röster för och 284 emot. Då röstade alltså cirka 40 procent av parlamentarikerna emot henne. I torsdagens omröstning var det endast cirka 32 procent som aktivt röstade för att avsätta henne.

Varningar från stödpartier
Både den socialdemokratiska gruppen (S&D) och den gröna gruppen var tydliga med att deras nej-röster inte var ett stöd för von der Leyens politik, utan ett principiellt avståndstagande från ytterhögerns initiativ.

– För S&D-gruppen var det från första början tydligt att vi inte skulle stödja ett initiativ som kommer från ytterhögern, i enlighet med den sanitära kordong vi har förbundit oss till, sade den socialdemokratiska gruppledaren Iratxe García i ett uttalande.

Hon fortsatte med en  varning.

– Vår röst betyder dock inte att vi inte är kritiska mot EU-kommissionen. von der Leyens sentida närmanden till ytterhögerns löften är en stor anledning till oro för vår grupp.

Även den liberala RE-gruppen röstade nej till misstroendeförklaringen men skickade en liknande varning till kommissionsordföranden. Gruppen kallade initiativet för ett försök från extremistiska krafter att så kaos, men betonade att deras nej-röst inte var ett villkorslöst stöd. I ett uttalande riktade gruppledaren Valérie Hayer skarp kritik mot både von der Leyen och hennes partigrupp EPP.

– President von der Leyen måste nu hålla sitt löfte, återupprätta förtroendet med de parlamentsgrupper som valde henne. En fungerande majoritet kan inte tas för given – den måste förtjänas genom dialog, samarbete och respekt, sade Valérie Hayer. Hon tillade att gruppens framtida stöd inte är automatiskt och kommer att villkoras med tydliga politiska krav inför talet om tillståndet i unionen i september.

Samma budskap kom från den gröna gruppen.

– Jag skulle rekommendera kommissionens ordförande att inte tro att dessa siffror är betryggande, eftersom det är många som inte röstar för detta för att det är en misstroendeomröstning från ytterhögern, sade Bas Eickhout, en av gruppens ordföranden, enligt Euractiv.

Partiernas oro grundar sig i vad de ser som en högergir från kommissionen, där man anser att von der Leyen och hennes partigrupp EPP i allt högre grad söker stöd från partier på högerkanten i stället för att bygga på den traditionella mittenkoalitionen.

Ovanligt men potent verktyg
Misstroendeomröstningar mot kommissionen är mycket ovanliga och ingen har någonsin lyckats. Instrumentet ses dock som parlamentets yttersta maktmedel. Det mest kända exemplet är från 1999, då kommissionen ledd av Jacques Santer avgick självmant på grund av korruptionsanklagelser, enbart under hotet om en misstroendeomröstning.