Ny misstroendeomröstning mot von der Leyen – svensk split

På måndag klockan 17 inleds nästa veckas parlamentsmöte i Strasbourg med en debatt om två misstroendeförslag mot EU-kommissionen – ett från extremhögergruppen Patrioterna och ett från yttervänstergruppen GUE/NGL. Torsdagens omröstningar blir den andra respektive tredje misstroendeomröstningen mot von der Leyen i år. I juli klarade sig hon med bred marginal när 360 ledamöter röstade emot ett misstroendeförslag och endast 175 röstade för.

Inför veckans omröstningar har två svenska EU-parlamentariker – Karin Karlsbro från Liberalerna och Charlie Weimers från Sverigedemokraterna – radikalt olika positioner.

Karlsbro: Ett alternativ måste finnas
Karin Karlsbro meddelade att hon kommer rösta emot misstroendet.

– Jag kommer självklart inte att rösta för något misstroende mot von der Leyen. Om man ska göra det så ska man ju ha ett alternativ. Jag ser nummer två, nummer tre, nummer fyra. Jag ser ingen kandidat som i dagsläget har klivit fram, sade hon vid en pressträff på fredagen.

Hon betonade att von der Leyen var den kompetentaste kandidaten och varnar för konsekvenserna av att försöka avsätta henne utan en ersättare.

– Man ska byta ut folk som är inkompetenta, men hon är den kompetentaste. Det är ett självdestruktivt beteende, sade Karlsbro.

Hon medgav att det finns diskussioner om hur kommissionen sköter sig, men påpekar att detta beror på ett samspel med medlemsländerna i ministerrådet.

– Hur kommissionen agerar beror också på vad som sker i rådet. När rådet är splittrat, oenigt och inte kan vara tufft mot Putin kommer ju det att avspeglas i kommissionen, sade hon.

Weimers: Växande kritik mot ordföranden
Charlie Weimers ställning är den motsatta. Sverigedemokraterna, som ingår i den nationalkonservativa partigruppen ECR, kommer att rösta för Patrioternas misstroendeförslag men lägga ner sina röster vid omröstningen om Vänsterns förslag.

– Förtroendet för Ursula von der Leyen är inte riktigt vad det har varit. I vårt fall så har det aldrig varit. Men det växer också en kritik på andra ställen när man tidigare varit mer positiva, sade Weimers med hänvisning till hennes egen partigrupp EPP.

Han påpekade att detta är den andra och tredje misstroendeförklaringen på kort tid och förutspår fler.

– Jag tror att vi kan förvänta oss misstroendeförklaringar i stort sett var tredje månad, sade han.

Sverigedemokraterna motiverar sitt stöd för Patrioternas förslag med att de instämmer i kritiken mot invandringspolitiken och lagen om digitala tjänster, DSA. Däremot delar de inte Patrioternas kritik mot handelsavtalet med Mercosur. När det gäller Vänsterns förslag, som bland annat kritiserar kommissionens Israelpolitik, väljer Sverigedemokraterna att avstå.

– Det vi hoppas är att man i framtiden kan komma med misstroendeförklaringar som faktiskt har ett ärligt uppsåt att samla en majoritet av Europaparlamentet, sade Weimers.

Olika syn på ett slöjförbud
En tydlig skiljelinje mellan de två parlamentarikerna framkom också i frågan om ett förslag som Weimers drivit om att förbjuda slöja i EU-parlamentets lokaler. Initiativet har samlat omkring 30 underskrifter från fyra partigrupper: EPP, ECR, Patrioterna och ESN. Totalt har EU-parlamentet 719 ledamöter.

– Slöjan är ju inte bara en kulturell eller religiös markör utan representerar i väldigt hög utsträckning ett system av kvinnoförtryck som vi i Europa inte kan blunda för, sade Weimers.

Weimers uppgav att han aldrig sett någon med slöja i EU-parlamentets byggnad i Strasbourg, men att han ska ha gjort det i dess Brysselbyggnad.

Karlsbro tar avstånd från namninsamlingen.

– Det är ju upp till ledamöter att göra vilka upprop de vill. Det är ingenting som jag står bakom, sade hon.

Bred dagordning i Strasbourg
Utöver misstroendeomröstningarna väntar en rad andra ärenden under veckans session. På onsdagen debatterar parlamentet de senaste ryska kränkningarna av EU:s luftrum, efter att bland annat Danmark, Polen och Estland rapporterat intrång av ryska drönare och flygplan. Debatten följs av en omröstning om en resolution på torsdagen.

Gaza står också högt på agendan. På tisdagen debatterar ledamöterna hur EU kan delta i fredsinsatserna efter USA:s president Donald Trumps färdplan för fred i området, som presenterades den 29 september.

På onsdagen håller Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen ett tal i parlamentet – ett besök som Karlsbro särskilt lyfte fram som viktigt.

– Jag besökte själv Grönland för två veckor sedan eftersom jag sitter i fiskeriutskottet. Fiskeriavtalet handlar inte bara om fisk i dag, utan det är allra högsta grad säkerhetspolitik och Grönlands relationer till EU och USA, sade Karlsbro.

Besöket sker mot bakgrund av de geopolitiska spänningarna kring Grönland sedan Trump uttalat att han inte kan utesluta en amerikansk annektering av den danska strategiskt viktiga ön.

Parlamentet kommer även rösta om regelförenklingar för jordbrukare, en uppdatering av mekanismen för att tillfälligt kunna upphäva viseringsfria resor till Schengenområdet, samt debattera EU:s handelsrelationer och digital suveränitet.