Debatt: Dansk-tysk tunnel ger Sverige en historisk möjlighet

Sverige står nu vid ett avgörande vägskäl, eller kanske rättare sagt en järnvägskorsning. Den gröna omställningen, konkurrenskraften i näringslivet och integrationen av Europa kräver fungerande järnvägsförbindelser. Inte minst i orostider. Med öppningen av Fehmarn Bält-tunneln och med String-megaregionens arbete att knyta samman den europeiska kontinenten, blir frågan akut: vi kan inte längre tänka på Sverige som Europas periferi, eller en isolerad ö. Sverige är en del av Europas infrastrukturella hjärtslag.

Flaskhalsar som bromsar tillväxten

I Jönköpings län och Östergötland, faktiskt i hela Götaland, upplever vi dagligen konsekvenserna av ett järnvägs- och transportsystem som saknar kapacitet. Varken godstransporter eller nyckeln i att kompetensförsörja, persontransporterna, fungerar tillfredsställande. Näringslivet får se affärs- och expansionsmöjligheter gå förlorade, och våra medborgare lever i en ständig ovisshet om att komma i tid. Detta på grund av flaskhalsar i järnvägssystemet. Godstransporterna fastnar, samtidigt som persontrafiken kämpar både med förseningar, punktlighet, och att möta medborgarnas behov. För ett område med några av Sveriges mest exportorienterade företag är detta en absolut strategisk svaghet.

Bristen på fungerande transporter påverkar kompetensförsörjningen. Om människor inte kan resa snabbt, hållbart och pålitligt till arbete, studier och affärsmöten, förlorar vi både attraktionskraft och innovationskraft. För människor som arbetar i företagen handlar det också om att ta sig hem efter dagen, till familjen, livet och vännerna. Det är problematiskt med att det inte fungerar åt ena hållet, till arbetet, men ett minst lika stort problem när det inte fungerar hem, efter arbetet, då blir det ett problem för hela samhället.

Fehmarn Bält-tunneln förändrar kartan

När Fehmarn Bält-tunneln öppnar om några år ritas kartan dramatiskt om för stora delar av Skandinavien. Resan mellan Skandinavien och kontinenten kortas med flera timmar. För Sydsverige i synnerhet innebär det en historisk möjlighet – men bara om vi förmår bygga ut våra egna järnvägslänkar.

De nya spåren är inte en isolerad svensk investering. De är en förutsättning för att knyta samman ScanMed-korridoren. ScanMed-korridoren är den europeiska transportkorridor som knyter samman Skandinavien med Medelhavet genom effektiva järnvägs- och vägförbindelser en av EU:s viktigaste transportleder. Green Cargo, som är Sveriges största godstransportör på järnvägen och ägs av den svenska staten har tydligt pekat på hur effektivare godsflöden på järnväg kan avlasta vägarna, minska utsläppen och öka tillförlitligheten för industrin. Detta är särskilt viktigt för godset då persontrafiken alltid har prioritet före gods på järnvägen.

För att fullt ut ta tillvara potentialen krävs att Sverige går vidare i tre steg: först med Vätterlänken, sträckan mellan Linköping och Jönköping, och därefter med sträckan Borås till Jönköping. Här kan järnvägen bidra till strukturomvandling med kraftigt reducerade restider som bidrar till den regionala utvecklingen, och för en stark utveckling av näringslivet.  Därmed knyts Göteborg och Stockholm samman i en struktur som ökar kapaciteten och också stärker redundansen i hela systemet. Parallellt med detta så behöver vi starta det tredje steget, en utredning för sträckan Jönköping till Hässleholm, så att den södra korridoren i detta europeiska nätverk också får sin tydliga riktning. Tre avgörande steg, för svensk tillväxt, och för den fria rörligheten av varor, tjänster och människor.

Näringslivet kräver både gods och människor i rörelse

Sydsvenskt näringsliv, med globala aktörer som IKEA i spetsen behöver pålitliga transporter för både varor och människor. Kompetensförflyttning är lika avgörande som godsförflyttning. Ingen företagsetablering sker i ett vakuum, kanske tvingas man att välja bort etableringar och än värre, man kanske tvingar flytta verksamheten, för att inte järnvägssystemet lever upp till ens behov. Vart tar man då vägen? Är Sverige ett självklart val i det läget?

Det handlar inte om att ställa gods mot människor, utan om att förstå hur behoven kompletterar varandra. När gods flyttas till järnvägen frigörs kapacitet på vägarna, samtidigt som nya spår gör att människor kan resa hållbart och snabbt. Det är helheten som skapar styrkan.

En europeisk fråga

Detta är inte enbart en svensk angelägenhet. EU-kommissionen har gång på gång understrukit att Europa behöver varje länk i sitt nätverk. Det gäller också Sverige. Vi är inte en periferi del av Europa, vi är en integrerad del av det europeiska navet. När Sverige bygger sina länkar, stärker vi inte bara Sverige, vi stärker hela Europa, från norra Sverige till Hamburg och Köpenhamn till Milano och Neapel.

Vårt gemensamma ansvar

Vi står alltså inför ett val: antingen låter vi flaskhalsar och kapacitetsbrister fortsätta hämma vår utveckling och riskerar avflyttning av företag och kompetens, eller så griper vi möjligheten att bli en motor i Europas gröna omställning med tillväxt och befolkningsökning. Det kräver mod, samverkan och en förståelse för att varje länk i hela kedjan är avgörande.

Att investera i nya spår är därför inte bara en regional och nationell angelägenhet. Det är en europeisk investering i hållbar tillväxt, klimatansvar och konkurrenskraft.

Sydsverige kan – och vill – vara en del av Europas infrastrukturella hjärtslag. Men det förutsätter att vi bygger de länkar som knyter oss samman med kontinenten. 

Rachel De Basso (S) 
Regionstyrelsens ordförande
Region Jönköpings Län

Jan Owe-Larsson (M)
Ordförande i Trafik- och samhällsplaneringsnämnden
Region Östergötland