Europeiska ledare: fem villkor för fred i Ukraina

Mötet i London på söndagen ägde rum mot bakgrund av ett förändrat diplomatiskt läge. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade dagarna innan sänt ett öppet brev till Rysslands diktator Vladimir Putin med förslag om direkta fredssamtal, ett erbjudande som Putin avvisade. Med USA:s diplomatiska fokus alltmer riktat mot kriget i Iran söker de tre europeiska länderna ta ett mer aktivt grepp om processen. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz – de tre bildar det informella säkerhetsforumet E3 – träffade Zelenskyj i London på söndagskvällen.

I ett gemensamt uttalande lade de fyra ledarna fram fem villkor för vad de kallar en rättvis och varaktig fred. Det centrala kravet riktas direkt mot Ryssland: Putin uppmanas att acceptera en omedelbar och fullständig vapenvila. Den nuvarande frontlinjen ska vara utgångspunkten för förhandlingar.

"Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att välja egna säkerhetsarrangemang och allianser måste respekteras fullt ut", heter det i uttalandet.

Ledarna ställde sig bakom Zelenskyjs förslag om direkta samtal mellan Ukraina och Ryssland – med aktivt amerikanskt och europeiskt deltagande. En förteckning över de fem villkoren finns i faktarutan nedan.

EU kräver godkännanderätt
Den femte villkorspunkten har EU-politisk betydelse. Den fastslår att delar av en uppgörelse som berör EU eller Nato kräver samtycke från EU och dess medlemsländer respektive Natoländerna. Det innebär att Europa inte kan bindas av ett avtal om exempelvis sanktionslättnader eller säkerhetsarrangemang utan att ha godkänt det.

EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas utvecklade innebörden på måndagen vid ankomsten till ett informellt EU-försvarsministermöte.

– Vi måste hålla våra europeiska kärnfrågor i åtanke. Frågor om sanktionslättnader och upplåsning av ryska tillgångar kräver att europeiska säkerhetsintressen respekteras – och i de fem punkter som lades fram nämns de europeiska kärnfrågorna, sade Kallas.

Den femte punkten knyter an till det arbete som påbörjades vid ett informellt utrikesministermöte i Cypern i slutet av maj, när man lade sändebudsfrågan åt sidan och i stället fokuserade på vad EU faktiskt kräver av Ryssland.

Fönstret öppnas
Trots Putins avvisning av Zelenskyjs förslag bedömer europeiska regeringskretsar att det diplomatiska läget förändrats. Trycket på Ryssland har ökat, och USA:s tillbakadragande från aktiv medling skapar utrymme för europeiska aktörer. Långsamt öppnas ett fönster för samtal mellan Europa och Ryssland, uppger tyska regeringskällor, rapporterar Tagesschau.

Finlands president Alexander Stubb driver på för ett mer aktivt europeiskt agerande. Han föreslår att EU bör ta det diplomatiska initiativet mot Moskva – och om det misslyckas bör E3-formatet ta vid, rapporterar Kyiv Independent.

– Jag anser att vi borde tala med Putin, sade Stubb.

Kallas är mer försiktig om möjligheterna till samtal med Ryssland.

– Ryssarna är ännu inte redo. Därför behöver vi strategiskt tålamod och får inte vara den drivande parten – det är Ryssland som måste tala med oss, eftersom de också vill avsluta kriget. Låt oss starta med en vapenvila, sade Kallas.

Militärt stöd och nästa steg
Vid mötet enades de fyra ledarna också om ett brådskande behov av att skala upp produktionen av luftvärn, att gemensamt utveckla kapacitet mot ballistiska robotar och att kunna slå till långt inne i Ryssland. Bakgrunden är Rysslands upprepade användning av robotsystemet Oresjnik mot ukrainska städer.

De tre närmaste mötena är G7-toppmötet i Evian, nästa möte i de villigas koalition – det forum som Frankrike och Storbritannien leder för att samordna säkerhetsgarantier till Ukraina – och Nato-toppmötet i Ankara.