Spaniens regering höjer sin prognos för BNP-tillväxten 2025 till 2,7 procent från tidigare 2,6 procent. Beskedet kom från ekonomiminister Carlos Cuerpo i dag tisdag, rapporterar Reuters. Landets ekonomi har konsekvent överträffat eurozonens genomsnitt efter pandemin.

– Spanien kommer att vara den snabbast växande avancerade ekonomin, sade Cuerpo.

Den optimistiska prognosen kommer trots att regeringen har svårt att få igenom sin budget i ett politiskt fragmenterat parlament.

Kreditvärderingsinstitutet Fitch sänkte i fredags Frankrikes kreditbetyg till A+, det lägsta någonsin. Beskedet skuggar den nye premiärministern Sebastien Lecornus budgetförhandlingar, rapporterar Reuters.

Fitch pekar på politisk instabilitet och växande statsskuld. Lecornu, president Macrons femte premiärminister på två år, ska nu minska eurozonens största budgetunderskott (5,4 %) samtidigt som fackförbund varslar om strejk mot nedskärningar och politiska motståndare ställer hårda krav från olika håll.

Europeiska centralbanken, ECB, lämnade i dag torsdag sin viktigaste styrränta oförändrad på 2,0 procent. Beslutet, det andra i rad utan ändring, motiveras med att banken inväntar effekterna av EU:s handelsuppgörelse med USA. Ekonomin i eurozonen har visat sig motståndskraftig och inflationen i augusti var 2,1 procent, strax över målet. ECB höjer tillväxtprognosen för i år till 1,2 procent, men sänker den för nästa år till 1,0 procent.

470 civilsamhällsorganisationer, fackföreningar och intressegrupper varnar i ett brev för att EU-kommissionen under Ursula von der Leyen genomför omfattande avregleringar som hotar miljö, arbetsrätt och sociala skydd. I ett gemensamt upprop kritiserar de kommissionens "förenklingsarbete" som de menar i själva verket är avreglering.

"EU:s regler skärs ned så att aktieägare kan exploatera människor och planeten med färre begränsningar. Vårt skydd säljs ut för vinst och vårt förtroende för demokratin urholkas", skriver organisationerna.

Bland exemplen nämns försvagade klimatåtgärder, minskade miljökrav i jordbrukspolitiken och hot mot digitala rättigheter. Organisationerna kräver istället starkare skydd för sociala rättigheter, miljö och konsumenter.