President Donald Trump använder Amerikas militära och tekniska överlägsenhet för att tvinga fram ensidiga avtal med EU, rapporterar Politico.

Med en jämförelse på vad det mer tekniskt och militärt avancerade Storbritannien gjorde med ett eftersatt Kina efter opiumkriget 1842 då man tvingade på dem ett ensidigt och ojämlikt handelsavtal kan nu EU stå inför något liknande. 

Som bevis för tesen hänvisar tidningen till att EU-länderna, som nedrustat sin militära förmåga, blivit beroende av amerikansk styrka och militär teknologi samt viktig microchipteknik, nu på grund av sin egen svaghet tvingas av Donald Trump i juli till “ett mycket obalanserat handelsavtal”. 

Senast i går tisdag återkom Trump med krav på “respekt för Amerika” och krävde nya internetlagar i EU för att underlätta för “våra fantastiska teknikföretag” – annars väntar enligt presidenten, “betydande ytterligare tullar” och exportrestriktioner för teknologi och chips.

Den förre ECB-chefen och EU:s superutredare Mario Draghi sade på fredagen att de politiska händelserna efter att president Donald Trump återkommit till makten har avslöjat en hård sanning: Europeiska unionen kan inte längre tro att dess stora ekonomi ger den global makt och inflytande, rapporterar Bloomberg. Förutom de höga amerikanska tullarna som tvingats på EU kallade han EU för en "åskådare" i konflikterna i Iran och Gaza och sade att unionen spelade en "relativt marginell roll" i fredsförhandlingarna för att avsluta kriget i Ukraina. 

– Dessa händelser har undanröjt alla illusioner om att den ekonomiska dimensionen ensam säkerställer någon form av geopolitisk makt, sade han.

Kärnproblemet med tullöverenskommelsen mellan EU och USA, skriver Politico, är att det strider mot de grundläggande principerna i det multilaterala handelssystemet: ömsesidighet och icke-diskriminering. WTO-regler förbjuder i allmänhet att EU beviljar tullförmåner till endast ett land USA utanför ett formellt frihandelsavtal.

– Vi har helt och hållet struntat i de regler som vi hjälpte till att skapa, tillsammans med amerikanerna, och vi kommer att anklagas för att fortsätta att undergräva dem i framtiden om saker och ting fortsätter som de är, sade Pascal Lamy, en tidigare EU-handelskommissionär som senare ledde WTO i Genève mellan 2005 och 2013.

EU:s tidigare chefsförhandlare för jordbrukshandel, John Clarke, menar  att EU:s avtal "inte bara tolererar USA:s olagliga tullar" utan också bryter mot WTO:s regler. 

EU och USA har utfärdat “ett gemensamt uttalande som fastställer en ram för transatlantisk handel och investeringar”. Det bygger vidare på den politiska överenskommelse som tidigare nåddes av EU-kommissionens ordförande von der Leyen och president Trump. Överenskommelsen innebär bland annat att USA höjer sina tullar mot EU och att EU sänker eller tar bort sina tullar mot USA. EU lovar också ensidigt köpa energi, mikrochip och vapen från USA samt att företag från EU ska göra stora investeringar i landet.

Torsdagens uttalande beskriver i detalj den nya amerikanska tullordningen gentemot EU, med en tullsats på 15 procent för den stora majoriteten av EU:s export, inklusive sektorer som personbilar, läkemedel, halvledare och virke. När tullsatsen införs varierar beroende på vara. 

Undantag från tulltaket på 15 procent finns för bland annat EU-produkter som flygplan och flygplansdelar, generiska läkemedel och deras ingredienser. EU och USA kommer att arbeta med att utöka denna lista ytterligare. Även tullkvoter för stål- och aluminiumsektorn kan bli aktuellt. 

EU å sin sida lovar att nollställa tullarna mot amerikanska industriprodukter, där majoritet redan har nolltull, motsvarande ett värde på fem miljarder euro i minskade kostnader för europeiska importörer.

Trots att de amerikanska tullarna mot EU på kort tid, och mot EU:s vilja, stigit kraftigt genom president Trumps beslut, konstaterar kommissionen att “resultatet som EU uppnått står sig väl i jämförelse med resultaten som andra amerikanska handelspartner uppnått”.

Den 27 juli blev EU och USA överens om ett handelsavtal men de amerikanska tullarna på bilar har ännu inte sänkts till utlovande 15 procent, utan ligger kvar på 27,5 procent. Det här beror på att president Donald Trump dröjer med den presidentorder som behövs.

– Skulle det bli att den inte skrivs på, då blir det allvarliga konsekvenser för fordonsindustrin, säger Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Mobility Sweden, rapporterar Ekot.

Sverige och Slovenien var de två EU-länder som 2024 hade en inflation närmast centralbankernas, ECB och Riksbanken med fleras, inflationsmål på cirka två procent per år. Inflationen i Sverige och Slovenien var 2024 2,0 procent, meddelade EU-ländernas statistikbyrå Eurostat på måndagen. För svensk del är det den lägsta årsinflationen sedan 2020. EU-snittet 2024 var 2,6 procent inflation.

Klockan sex på torsdagsmorgonen, svensk tid, trädde Donald Trumps nya tullar i kraft, rapporterar SVT. Enligt en muntlig överenskommelsen mellan Trump och Von der Leyen ska de flesta varor som exporteras från EU till USA få tullar på 15 procent – men frågetecknen är fortfarande många. De nya tullarna gäller export från EU till USA och inte tvärtom. EU, som egentligen inte villa ha några amerikanska tullar, har förberett motåtgärder, men valt att frysa dem tills vidare.

Det finns inga tecken på ett gemensamt uttalande på hög nivå från EU och USA, för att formalisera det transatlantiska handelsavtalet i närtid, rapporterar Politico. En högt uppsatt EU-tjänsteman insisterade på tisdagen att det var "90 till 95 procent redo", men att EU väntade på USA.