Det tyska ytterhögerpartiet AfD har sedan i början av december stärkt sig i opinionen inför parlamentsvalet i nästa månad, från 18 procent till 21 procent enligt Politicos sammanställning. Under samma tid har kristdemokraterna minskat från 32 procent till 30 procent. Socialdemokraterna ligger kvar runt 16 procent medan de gröna hamnar på 14 procent. Övriga partier kämpar runt eller under valspärren på fem procent.  

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som söker ett möte med USA:s president Donald Trump, sade på tisdagen att minst 200 000 europeiska fredsbevarande soldater skulle behövas för att förhindra en ny rysk attack efter ett avtal om vapenvila, rapporterar Reuters. Zelenskyj sade att en sådan styrka bara skulle vara en del av de säkerhetsgarantier som Ukraina behöver för att hålla Ryssland stången efter en eventuell fredsuppgörelse.

Tysklands troliga framtida förbundskansler Friedrich Merz sade på tisdagen att han är redo för ett Trumpmöte "så snart som möjligt", rapporterar Politico. "Men det finns en förutsättning", tillade han:  att ingen EU-ledare ska träffa Trump "utan att ha försökt samordna vad vi säger till dem ur vårt europeiska perspektiv." Det var en pik mot Italiens högerpopulistiska premiärminister Giorgia Meloni, som aktivt har sökt Trumps gunst sedan han omvaldes och som enda EU-ledare bevittnade Trumps presidentinstallation på måndagen.

En möjlighet att tala ihop sig har EU-ländernas ledare, om inte förr, på det informella toppmötet utanför Bryssel den 3 februari.

Danmark är oron stor för vad som ska hända om USA:s president Donald Trump ska göra allvar av sitt hot att införa strafftullar på danska varor om han inte får överta Grönland, rapporterar Ekot. USA är Danmarks största enskilda handelspartner och närmare 100 000 danska jobb är direkt kopplade till exporten över Atlanten.

– Men det största problemet skulle inte vara tullar utan andra handelsbarriärer, som till exempel att dröja med godkännandet av läkemedel, säger Philipp Schröder, professor i ekonomi vid Århus Universitet.

Enligt Bloomberg har USA, när det gäller export av deras mest avancerade AI-chips, delat upp världen i tre grupper. Den första gruppen som också är den minsta består av nära allierade som ges fri tillgång till den nya teknologin, däribland de nordiska länderna utom Island och gamla Västeuropa utom Portugal. Den andra gruppen som är den största i antalet länder har USA:s AI-export fått begränsningar. I Europa är det Portugal, Island, Schweiz, de östra EU-länderna och EU:s kandidatländer som tillhör grupp två. I sista kategorin med flest exportrestriktioner återfinns Ryssland, Kina och dess allierade.  

Syftet med begränsningen av AI-exporten är att säkerställa att den globala utvecklingen av AI överensstämmer med amerikanska standarder och att den blir beroende av amerikansk teknologi.