Slovakisk underrättelsetjänst har gripit två personer som misstänks ha planerat attacker mot landets viktiga samhällsfunktioner, uppger Euronews. De gripna är en ukrainsk medborgare och en person med dubbelt slovakiskt-ungerskt medborgarskap. Underrättelsechefen Pavol Gašpar sade vid en pressträff att de gripna ingår i en större internationell grupp som utreds i samarbete med andra länders säkerhetstjänster. Han berättade också att myndigheterna har identifierat en person som anklagas för bombhot mot både Slovakien och Tjeckien. Tjeckiens underrättelsechef Michal Koudelka har tidigare pekat ut Ryssland som ansvarigt för hoten.

I helgens regionval i Tjeckien förlorade Piratpartiet stort och partiledaren Ivan Bartoš avgick. Partiet förlorade 96 regionfullmäktigeledamöter och säkrade endast tre mandat i regionen Plzeň, uppger Radio Prag, rapporterar Syre.

Tjeckiens handelsminister Jozef Síkela tillika landets EU-kommissionärskandidat har i ett brev till EU:s energikommissionär och flera europeiska motparter uppmanat till intensifierade ansträngningar för att minska EU:s beroende av rysk gas, rapporterar Euronews. Síkela varnar för att rysk gas inte bör tillåtas in i Europa genom bakdörren efter att ett gastransitavtal mellan Gazprom och Ukraina löper ut vid årets slut. Han föreslår att omvända gasflöden genom Tjeckien kan ersätta de 40-42 miljoner kubikmeter rysk gas som dagligen flödar genom Ukraina. Síkela betonar i brevet vikten av att hitta alternativa leverantörer och undvika situationer där formellt icke-rysk gas kan bytas mot rysk gas under transporten. EU har minskat sitt beroende av rysk gas från över 40 till 8 procent sedan kriget i Ukraina inleddes men Síkela menar att ansträngningarna måste intensifieras ytterligare.

Försvarsminister Pål Jonson (M) träffar på fredagen och lördagen sin tjeckiska motsvarighet Jana Černochová för att bland annat underteckna en gemensam avsiktsförklaring om att utöka det försvarsrelaterade samarbetet mellan länderna. De ska även diskutera det fortsatta stödet till Ukraina och det tjeckiska initiativet till att köpa upp ammunition utanför EU och ge till Ukraina.

Tyskland, Polen och Tjeckien vädjar till EU om ekonomiskt stöd från EU-budgeten för att hantera kostnaderna för att inhysa ukrainska flyktingar efter Rysslands fullskaliga invasion, rapporterar Bloomberg. I ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen påpekade länderna att över hälften av flyktingarna bor i de tre länderna.

Andrej Babiš, tidigare tjeckisk premiärminister, meddelade på fredagen att de sju EU-parlamentarikerna från hans mittenpopulistiska ANO-parti lämnar den liberala partigruppen RE i EU-parlamentet. Han sade att partiet inte kan fullfölja sina vallöften i RE-gruppen om bland annat minskad "olaglig" invandring till EU och att ändra EU:s klimatpolitik. ANO lämnar samtidigt det liberala europeiska paraplypartiet ALDE. RE-gruppen tampas med nationalkonservativa ECR-gruppen, där Sverigedemokraterna ingår, om att bli den tredje största partigruppen i EU-parlamentet. RE:s ledare, fransyskan Valérie Hayer, säger att i ett uttalande att beslutet borde ha tagits för länge sedan.

– ANO har valt en populistisk väg som är oförenlig med våra värderingar och vår identitet, sade Hayer.

Huruvida ANO nu söker sig till en annan partigrupp eller bli grupplösa kunde Babiš inte svara på vid fredagens presskonferens. Han uteslöt dock ECR-gruppen som ett alternativ.

Den tjeckiska regeringen har tidigare föreslagit att köpa upp ammunition med korta leveranstider på världsmarknaden med gemensam finansiering. Tyskland och Frankrike har ställt sig bakom initiativet. I förra veckan meddelade svenska regeringen att man bidrar med 30 miljoner kronor till den tjeckiska planen.

– Det ukrainska ammunitionsbehovet är stort, särskilt gällande artilleriammunition. Tjeckien har identifierat möjligheter att köpa stora mängder ammunition på världsmarknaden för donation till Ukraina. Regeringen vill stötta Tjeckien i detta arbete, sade försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

Inom några veckor kommer 800 000 artillerigranater att kunna skickas till Ukraina, uppger landets president Petr Pavel på torsdagen, enligt TT/GP. Enligt Pavel har 18 länder bistått med finansieringen.

– Om det inte uppstår några problem kan ammunitionen nå Ukraina inom några veckor, sade Pavel.

En av Europas största vapentillverkare erbjuder sig att hjälpa Ukraina att öka sin produktion av tung ammunition. Czechoslovak Group AS skulle vilja investera "hundratals miljoner euro" i Ukraina, sade företagets miljardär och verkställande direktör Michal Strnad till reportrar i Prag på onsdagen, enligt Bloomberg.

Enligt Tjeckiens president Petr Pavel har landet hittat en icke namngiven tillverkare utanför EU som inom några veckor kan leverera “en halv miljon skott på 155 mm och ytterligare 300 000 skott av 122 mm kaliber” till Ukraina, rapporterar Financial Times. Problemet är finansieringen och Tjeckien vill att flera länder är med och delar kostnaden på cirka 1,5 miljard dollar. EU har pengarna men betalning blockeras av Frankrike och Grekland som av olika skäl inte vill köpa ammunition utanför EU. Enligt analytiker skulle Ukraina behöva 75 000-90 000 artillerigranater i månaden för att hålla ryssarna stången medan en offensiv skulle kräva mer än det dubbla antalet granater.