USA:s president Joe Biden ställer in sin medverkan på ett stödmöte för Ukraina som hålls i Tyskland den 12 oktober, beskedet leder till att mötet skjuts upp på ombestämd tid. Biden stannar hemma på grund av orkanen Milton, rapporterar TT/GP.

Ungern vill skjuta upp beslutet om ett stort stödlån till Ukraina tills efter det amerikanska presidentvalet, rapporterar Reuters. Lånet på 50 miljarder dollar planeras av G7-länderna och EU. Men för att USA ska bidra med sin del vill de att EU ändrar hur ofta sanktionerna mot Ryssland förnyas från dagens sex månader till tre år.

– Vi anser att frågan om förlängning av sanktionerna mot Ryssland bör avgöras efter valet i USA. Vi måste se i vilken riktning den framtida amerikanska administrationen går i denna fråga, sade Ungerns finansminister Mihály Varga.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att Ungerns agerande är "bedrövligt" men hoppas att landet till slut backar.

– Det gäller att sätta ännu hårdare tryck på Ungern, det har vi gjort förr, i olika frågor där de har fått ge sig till slut. Det här är en sådan fråga de behöver ge sig, därför att Ukraina behöver de här pengarna, vi andra [EU-länder] är helt överens om det, sade Svantesson inför ett möte med sina finansministerkollegor från övriga medlemsländer på tisdagen.

Europas ekonomi och företag halkar efter USA och Kina, enligt Nicolai Tangen som är vd för den mäktiga norska Oljefonden. Han säger i en intervju med Ekot att han är oroad över utvecklingen i Europa.

– Vi ser att det finns mer innovation, mer kreativitet, mer tillväxt och mer risktagning i amerikanska bolag, sade han.

USA:s president Joe Biden har godkänt ett nytt stödpaket till Ukraina samtidigt som Ukrainas president Zelenskyj är på besök, skriver SvD. Det nya paketet är värt närmare åtta miljarder dollar. Enligt Biden ska USA också förse Ukraina med långdistansammunition i syfte att "förbättra Ukrainas förmåga till långdistansangrepp”.

Det är nu klart att Ukraina får ytterligare 375 miljoner dollar i stöd från USA, det motsvarar uppåt 4 miljarder svenska kronor. I stödet ingår bland annat raketer till Himarsystemet, pansarfordon och pansarvärnsraketer, rapporterar Ekot.

Polen har anslutit sig till kraven på att låta Ukraina använda västtillverkade långdistansvapen mot mål i Ryssland. Detta framkom under USA:s utrikesminister Antony Blinkens besök i Warszawa på torsdagen.

– Vi bör fortsätta leverera avancerade luftförsvarssystem [till Ukraina] och ta bort begränsningar för långdistansvapen, sade Polens utrikesminister Radosław Sikorski vid en presskonferens, enligt Reuters.

Blinken, som avslutar en Europaresa, sade att han haft ingående diskussioner med ukrainska tjänstemän om krigets utveckling och deras behov. Han avslöjade dock inte om USA är redo att godkänna sådana attacker. Ryssland har varnat att ett sådant beslut skulle fördjupa vad de kallar USA:s och Europas direkta inblandning i kriget och utlösa en reaktion från Moskva.

USA och Storbritannien signalerade på onsdagen att de var öppna för Ukrainas begäran att använda deras vapen för att slå mot militära mål djupare in i Ryssland, rapporterar Bloomberg. USA:s president Joe Biden kommer att diskutera saken när han träffar Storbritanniens premiärminister Keir Starmer i Washington senare i veckan. Att Iran ska ha skickat ballistiska missiler till Ryssland kan medverka i att Storbritannien och USA ändrar sin hittills restriktiva hållning mot att låta Ukraina använda deras vapen för mål längre in i Ryssland. 

Kina som ofta förnekat att de förser Ryssland med vapen till deras invasionskrig i Ukraina försöker bara dölja ett omfattande militärt samarbete mellan länderna, menar USA, rapporterar Politico.

– Peking ger Moskva "mycket betydande" hjälp för att stärka deras krigsmaskin, och i gengäld lämnar Ryssland över sin noggrant bevakade militärteknik på ubåtar och missiler, sade USA:s vice utrikesminister Kurt Campbell i Bryssel på tisdagen. Amerikanska myndigheter vill att EU agerar mot Kinas militära stöd till Ryssland.