I ett uttalande på lördagen sade USA:s president Donald Trump att han var redo “att införa större sanktioner mot Ryssland” om Natoländerna slutar köpa olja från Ryssland. Därtill vill han se tillfälliga tullar mot Kina på 50 till 100 procent för att tvinga dem att släppa sitt grepp över Ryssland och pressa fram ett slut på kriget i Ukraina. 

Tidningen Politico har granskat möjligheterna att möta de amerikanska kraven. I dagsläget är det tre Natoländer: Ungern, Slovakien och Turkiet som importerar relativt stora mängder ryska olja. Nära 100 procent av Slovakiens oljeförbrukning kommer från Ryssland, 86 procent för Ungern och 57 procent för Turkiet, en oljeimport som dessutom har ökat efter den ryska storskaliga invasionen av Ukraina.  

Enligt källor till Politico är det bara för Trump att ringa upp Ungern och Slovakien eftersom “de ju är hans vänner” och svårighetsgraden att få dem att köpa olja från annat håll bedöms som “medel”. När det gäller Turkiet, som tjänar pengar på vidareförsäljning av billig rysk olja, blir det mer osannolikt, alternativt omöjligt, att få med dem på förslaget.  

Trumps andra krav på Natoländerna – att införa 50 till 100 procents tullar på kinesisk varuimport – fick omdömet ”glöm det” i huvudsak eftersom EU:s ekonomi blivit alltmer sammanflätad med Kinas, skriver Politico.

Trumpadministrationen kräver att EU inför tullar mot Kina och Indien ”på upp till 100 procent” i syfte att öka pressen på Vladimir Putins Ryssland, som har stor utrikeshandel med Kina och Indien. Det skriver Financial Times med hänvisning till tre tjänstemän i administrationen i Washington. 

Frågan är hur det amerikanska tullkravet, om det  hörsammas, skulle fungerar ihop med att EU och Indien håller på att förhandla om tullfrihet i ett frihandelsavtal med förhoppningar om en uppgörelse redan i år.

EU-kommissionen beslutade på fredagen att fälla Google för konkurrensbrott med annonseringstjänster. 

Enligt kommissionen har Google under tio år missbrukat sin dominerande ställning på onlinemarknaden genom att gynna sina egna annonseringstekniktjänster  till nackdel för konkurrenter, annonsörer och mediautgivare.

Som straff utfärdas en bot mot företaget på 2,95 miljarder euro, motsvarande drygt 32 miljarder kronor. Kommissionen har också beordrat Google att upphöra med sin olagliga verksamhet och gett dem 60 dagar på att visa för kommissionen hur det ska göras.

Den amerikanska presidenten Donald Trump reagerade starkt på EU-beslutet och skriver på sin plattform:

 “Mycket orättvist, och de amerikanska skattebetalarna kommer inte att tolerera det!” 

“Vi kan inte låta detta hända den briljanta och exempellösa amerikanska uppfinningsrikedomen, och om det gör det kommer jag att tvingas inleda ett förfarande enligt paragraf 301 för att ogiltigförklara de oskäliga påföljder som dessa skattebetalande amerikanska företag åläggs”, heter det från Trump.