Greklands kris tvingar fram mer samarbete
11 februari 2010 | Samordning av EU:s ekonomierGrekland ska klara sina ekonomiska problem på egen hand, men sätts under hård bevakning av EU. Framöver måste Europas ekonomier samordnas mer och EU:s ledare träffas oftare. Det beslöts vid torsdagens EU-toppmöte i Bryssel.
Trots att EU-länderna gemensamt slöt upp bakom Grekland vid toppmötet i Bryssel lugnades inte marknaden och värdet på euron fortsatte att sjunka efter mötet. EU-ledarna försökte efter mötet att trumma in ett budskap: Grekland ska följa den Europeiska centralbankens (ECB) rekommendationer om att få ner budgetunderskottet med fyra procentenheter under året, arbetet ska följas upp noga varje månad av ECB och EU-kommissionen och EU ska inte gå in med pengar eftersom Grekland inte behöver det.
– Grekland ska själva ta tag i sin situation och har inte heller bett om några lån, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Den grekiske premiärministern Giorgios Papandreou sägs vara den som drivit idén att det är Grekland självt som måste ordna sina finanser. Inför mötet satt han ner med Tyskland och Frankrikes ledare, samt ledarna för EU:s centralbank, kommission och eurogruppen för att ta fram ett förslag som toppmötet kunde anta.
En förklaring till marknadernas fortsatta press på euron är de uppgifter om planer på stödköp av grekiska statsobligationer från olika europeiska banker som nyhetsbyrån Reuters rapporterat om. Enligt nyhetsbyrån, som hänvisar till en EU-källa, ska eurogruppens finansministrar diskutera det närmare i nästa vecka. Det dementerades dock av EU-ledarna.
– Vi har inte diskuterat att gå in med pengar eftersom Grekland inte har bett om det. Inte heller sanktioner eller straff har varit aktuellt att tala om, sade Herman Van Rompuy, EU:s nya permanente ordförande.
Problemen med Grekland visar på ett behov av ett närmare samarbete på högsta nivå i den Europeiska unionen, sade Herman Van Rompuy. Han hade inför dagens möte lagt fram ett förslag på en närmare ekonomisk styrning i Europa, framför allt vad gäller euroländerna, vilket han fick stöd för.
– Det måste finnas en starkare koordinering och en mer sammanhållen strategi. EU behöver också mer tyngd på den globala arenan, sade Van Rompuy till den samlade presskåren i Bryssel.
Ledarna ska därför träffas oftare än de fyra gånger per år som nu är fallet, enligt Van Rompuy. Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy höll en gemensam presskonferens efter mötet och anslöt sig till Van Rompuys planer genom att säga sig vara beredda att stå i spetsen för ett närmare ekonomiskt samarbete bland euroländerna i framtiden.
De högsta europeiska ledarna ska få en starkare roll i det arbetet än vad fallet har varit tidigare.
– Alla regeringschefer står bakom initiativet till en närmare ekonomisk styrning. Vi kommer att utvärdera ekonomin i Europa tillsammans och ta fram förslag på nya strategier på våra möten, sade Nicolas Sarkozy.
På mötets dagordning fanns även EU:s 2020-strategi som efterträder den misslyckade Lissabonstrategin. En av anledningarna till det dåliga resultatet är att målen varit alldeles för många. För att få bukt på detta föreslås målen att minska till maximalt fem. Dessa mål kommer sedan att översättas till varje enskilt medlemslands ekonomiska utgångspunkt. Vilka de konkreta målen blir kommer att slås fast på nästa toppmöte den 25-26 mars. Men redan nu finns det indikationer på var det kan landa.
– Ökad sysselsättning för både män och kvinnor, uthålligare statliga finanser, investeringar i forskning, utveckling och en grönare ekonomi, säger Fredrik Reinfeldt.
Det har inte funnits några möjligheter att bestraffa eller utöva sanktioner på länder som inte följt de mål som fanns i Lissabonstrategin. EU-2020 kommer inte heller att kunna göra det, istället talar Fredrik Reinfeldt om att beröm och förtroende ska fungera som drivkraft. Vissa har dock talat om att knyta målen till EU:s budget.