Grekiskt nödlån utmanar politiker i EU

Men i euroländerna är kritiken mot lånet fortsatt stark.
– I dagsläget måste man se till riskerna med att inte ge ett nödlån. Riskerna med att inte hjälpa Grekland är i dag högre än att göra det, säger Elisabeth Koppelman, analytiker på SEB till Europaportalen.

Begäran om nödhjälp kom efter att nya siffror från Eurostat visat att Greklands ekonomi är i ännu sämre skick än befarat. Hjälpen är också ett nederlag för Greklands nytillträdde socialistiske premiärminister Giorgios Papandreou, som gick till val på rakt motsatta löften och som konsekvent har bedyrat att ingen hjälp utifrån skulle behövas. Kritiken mot honom på hemmaplan är omfattande och protester har redan förekommit mot de lanserade sparpaketen. Nu förbereder grekiska fackföreningar nya strejker om den internationella hjälpen villkoras av krav på sänkta löner och pensioner, vilket förefaller mycket sannolikt.

Papandreou kallade i ett uttalande lånet för en ”säker hamn som låter oss reparera vårt skepp”. EU-kommissionen lovade snabba ryck och grekiska medier skriver att allt ska vara klart för de första utbetalningarna i början av maj. Den 19 maj löper grekiska lån på nästan tio miljarder euro ut, lån som ska ersättas av nya.
– Alla inblandade inser behovet av att handla snabbt och jag är övertygad om att vi kommer att kunna möta Greklands behov, sade IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn på söndagen enligt TT-Reuters. Euroländerna och den Internationella valutafonden IMF ska tillsammans lägga 45 miljarder euro, motsvarande 430 miljarder kronor.

Samtidigt försöker långivarna i Europa lugna sina egna skattebetalare. Frankrikes och Tysklands finansministrar talar om hårda krav på grekiska besparingar. Tyske finansministern Wolfgang Schäuble sa i en söndagsintervju i tidningen Bild am Sonntag, att Tyskland inte har fattat beslut om lån än och att beskedet alltså kan gå i båda riktningar. Tillsammans med Frankrike kommer Tyskland att stå för ungefär hälften av euroländernas lån till Grekland, cirka femton miljarder euro.

Den tyska delstaten Nordrhen-Västfalen håller val den 9 maj. Om koalitionen mellan konservativa CDU och liberala FDP lider ett nederlag där, vilket opinionssiffrorna pekar mot, förlorar man även majoriteten i Bundesrat, det nationella parlamentets andra kammare. Därför är politikerna extra känsliga för väljarvindarna.
– De har redan nu svårt att få med sig politiker och väljare på lånet. Ställer man inte tuffa krav kanske man inte sitter kvar i regeringsställning. Tyskarna har genomlevt tio år av tuffa besparingar och att man då ska betala för grekerna som inte skött sig är extremt impopulärt, säger Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken.

Finansminister Wolfgang Schäuble skulle på måndagen hålla överläggningar med de tyska partiledarna för att kunna göra en snabbehandling i parlamentet av lånet om det skulle bli aktuellt.

Det finns en oro för att den grekiska finanskrisen ska sprida sig, enligt analytiker Europaportalen pratat med. Om Grekland skulle behöva ställa in sina betalningar är två spridningseffekter möjliga. Det ena är en förtroendekris inom EMU med direkta effekter för framförallt Portugal och Irland, men även för större ekonomier som Spanien och Italien. Det andra är en möjlig spridning i banksystemet för länder med exponering mot Grekland. Både Frankrike och Tyskland äger en ansenlig del grekiska statsobligationer.

Samtidigt väcks kraven på tuffare finansiell övervakning av EMU-länderna.
– Den gemensamma valutan bidrar till problemet samtidigt som man inte har någon gemensam politik att lösa det. Man kan ju inte kalla på IMF varje gång det här händer. Det är uppenbart att det behövs en annan mekanism som hindrar länderna från att hamna här, säger Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken.