Tid för EU att forma utrikespolitiken

Misslyckande på FN:s klimatkonferens i Köpenhamn blev en varningssignal för EU att skaffa bättre och tajtare relationer med viktiga länder som Kina. För en vecka sedan var nya EU:s utrikeschef Catherine Ashton i Peking på sin första resa dit. Återrapporteringen från besöket kommer att vara en del programmet när EU:s utrikesministrar på fredag träffas för ett informellt tvådagarsmöte. Där anses strategiska partnerskap med andra länder vara den viktigaste frågan. I ett första led ska man diskutera vilken policy EU ska ha för dessa partnerskap. Att frågan är av stor betydelse för EU visar det faktum att den även kommer upp på stats- och regeringschefernas möte i nästa vecka.

Finlands utrikesminister Alexander Stubb säger inför mötet till Europaportalen att EU måste ha ett gott förhållanden till alla enskilda länder i G20-gruppen utanför EU.
– Vi lever i en multipolär värld och måste ha bra förhållande till exempelvis Ryssland, USA, Kina, Indien, Brasilien, Japan och Sydkorea. Det är viktigt att EU flyttar fokus från akut krishantering till vilket förhållande EU ska ha med de stora spelarna.

Det låter som en enorm uppgift?
-Ja, det känns nästan som en omöjlig uppgift men vi måste börja kategorisera. Vi kan börja fundera på vilka länder som har samma värderingar som vi, vilka länder är stora, vilka länder är ekonomisk starka, vilka är politisk starka, vilka är våra grannar och med vilka är vi allierade med.

Vilket skulle vara syftet med det?
– Att stärka EU:s inflytande i världen. Ett av grundproblemen vi har i dagens EU-politik, tycker jag i alla fall, är att vi säger en sak på EU-nivå men bilateralt sedan säger vi något helt annat. Det här måste bort.

Kan du ge ett exempel på vad som skulle kunna bli skillnad?
– Jag tänker inte ge exempel på länder men jag skulle kunna säga så här att vi har en viss jargong i mänskliga rättigheter med Kina på EU-nivå men sedan bilateralt finns det många länder som gör något helt annat.

Du menar att man pratar om mänskliga rättigheter på en nivå och sedan struntar man i det på en annan nivå?
– Det känns så emellanåt. Vi måste få ett bättre fokus på det där.

En annan diskussionsfråga för utrikesministrarna i helgen blir Turkiet och dess utrikespolitiska roll. Turkiet har på några år gått från att vara regionens konfliktpartner till en samtalspartner. Turkiets allt intensivare diplomati i grannländerna är också av stort intresse för EU som vill ha ett närmare utrikespolitiskt samarbete med landet. Att Turkiet håller en folkomröstning för att reformera konstitutionen på söndag ger landet än mer glans av en högintressant spelare i EU:s omedelbara närhet.