Europas svåra kris dominerar toppmöte

Det viktigaste beslutet på veckans toppmöte blir att komma överens om principerna för en permanent krismekanism, en slags ekonomisk räddningsfond inom euroområdet. Detaljerna kring mekanismen antogs av euroländernas finansministrar i november men kravet på en fördragsändring tvingar upp frågan på toppmötet.

I korthet innebär krismekanismen att euroländer, privata långivare och Internationella valutafonden, IMF, på tuffa villkor lånar ut pengar till enskilda euroländer som hamnat i en svår krissituation. Motkravet är att landet skriver under ett kontrakt om nedskärningar och besparingar med långivarna.

– Man har villkor på hela den ekonomiska politiken det är bara att titta på Irland och Grekland. Det är frågan om lönesänkningar, skattehöjningar och bankomstruktereringar. Det är ett kraftigt ingrepp i ett lands ekonomiska politik, säger en Brysselbaserad EU-diplomat till Europaportalen.

Under hösten har Tyskland legat på för att få krismekanismen knuten till Lissabonfördraget. Även om Sverige, efter det senast stödet till Irland, uttryckt sig att vara mer restriktiv med att delta i krismekanismen som långivare så stödjer regeringen Tysklands krav på en fördragsändring. Det tyska kravet bottnar i en rädsla hos förbundskansler Angela Merkel för att den mäktiga tyska konstitutionsdomstolen kan komma att döma ut krismekanismen som ett brott mot fördraget och därmed sätta stoppa för ett tyskt deltagande. Ett stopp som i praktiken skulle hota utlåningen till krisländerna eftersom det är Tyskland som står för den största andelen av lånen. Något som i sin tur sannolikt skulle äventyra förtroendet för hela eurosamarbetet.

Fördragsändringar är normalt något som europeiska ledare vill undvika men denna gång heter det att förändringen är så pass liten att den inte bör leda till folkomröstningar eftersom den i sig inte ska flytta makt från EU-länder till EU. Beslutet om förändringen tas formellt vid nästa toppmöte i mars men ska förberedas nu.

Under toppmötets middag på torsdagskvällen kommer Europeiska Centralbankens ordförande Jean-Claude Trichet att närvara när EU-ländernas stats- och regeringschefer informellt ska diskutera den ekonomiska situationen i EU.

En annan fråga på toppmötet är hur EU ska bli mer intressant för sina så kallade strategiska partners som exempelvis Ryssland, Indien och Kina. Dessa länder är oftast mer intresserade att göra uppgörelser med enskilda EU-länder som Tyskland och Frankrike än att möta EU som sådant.

Det antas därför att mindre EU-länder har större nytta av ett samordnat EU gentemot exempelvis Ryssland än vad de större EU-länderna har.

– Det här handlar inte bara om handel och sånt. Ska vi utöva påtryckningar mot Kina i frågan om mänskliga rättigheter så är det bättre om det uttrycks av 27 medlemsländer gemensamt än att varje land enskilt säger det. Det handlar om att få tyngd av bakom orden och då måste EU-länderna fokusera på ett budskap och samordna sig bättre, säger en annan EU-diplomat.