Nytt arbetstillstånd med begränsningar

Förslaget om ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd för personer från länder utanför EU fälldes i parlamentet i december, och gick tillbaka till utskotten. En dragkamp mellan de två ansvariga parlamentsutskotten - utskottet för medborgerliga rättigheter, med en konservativ ledamot som ansvarig, och arbetsmarknadsutskottet, där en socialist varit rapportör – blev till en framgång för den förra.

Striden har handlat om hur stora rättigheter utländska arbetare ska ha, där arbetsmarknadsutskottet har velat ha mer skrivningar som slår fast lika rättigheter i arbetslivet som EU-medborgare, och utökad social trygghet.

Dagens beslut drar åt ett mer restriktivt håll. Medlemsländer ges till exempel möjlighet att begränsa tillgången till det sociala trygghetssystemet för de som inte har arbetat i minst sex månader, och att kräva ett arbetskontrakt på minst sex månader för att ge rätt till familjeförmåner. Den enda frågan där arbetsmarknadsutskottets förslag vann gehör var när det gäller rätten att få ut sin pension, intjänad i EU, i hemlandet på samma villkor som EU-medborgare.

Arbetstillståndet gäller inte personer som befunnit sig i EU i mer än fem år, flyktingar, säsongsarbetare eller utstationerade arbetare. Däremot ska reglerna gälla till exempel arbetare i ett kinesiskt företag som anlitats för ett byggprojekt i Spanien.

Europeiska människorätts- och antirasistiska organisationer har i ett brev skickat till EU-parlamentariker i veckan uttryckt oro för att flera grupper som lever i EU inte omfattas av single permit-förslaget, och för att medlemsländerna kan begränsa möjligheten till lika rättigheter i arbetslivet.

Förslaget antogs med 311 röster för, i huvudsak konservativa och liberala ledamöter, och 216 emot, främst socialister och den gröna vänstergruppen. Direktivet ska nu upp till beslut i ministerrådet.