Krisen tvingar EU byta spår

– Storbritannien hamnade i en egen position, sade den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt (M) efter mötet.

Inför mötet fanns två planer på bordet. Å ena sidan Frankrike och Tyskland som till varje pris ville öppna EU-fördraget för att skriva in budgetdisciplin och automatiska straff. Å andra sidan de som inte ansåg att en fördragsförändring var vare sig nödvändig eller önskad. De ville hellre se en förändring i protokoll 12 och artikel 126 i Lissabonfördraget – en mindre justering som inte skulle kräva folkomröstningar.

Alla medlemsländerna hade laddat för att ta ställning för endera plan. Men det blev inte som man tänkt sig. Storbritannien vägrade gå med på några som helst förändringar i EU-fördraget om de inte på samma gång fick in egna skrivningar om skydd för sin stora finanssektor. Omöjligt menade de andra EU-ledarna.

Lösningen blev i stället ett mellanstatligt avtal bland euroländerna och de länder som vill vara med. Fem länder av länderna som står utanför valutasamarbetet har i dagsläget sagt att de vill gå med. Två har sagt blankt nej, Ungern och Storbritannien. Sverige har inte tillräckligt stöd i riksdagen. Danmark måste konsultera folketinget innan de bestämmer sig.

Angela Merkel, den tyska förbundskanslern, jämförde överenskommelsen med Schengenavtalet som började som en mellanstatlig uppgörelse men som sedan letade sig in i EU-lagstiftningen.

– Vi hade gärna skrivit in det i fördraget redan från början. Men nu får vi göra som med Schengen, sade Angela Merkel och hoppades att det kan göras redan på nästa EU-toppmöte i mars 2012.

Trots detta sade sig Angela Merkel vara nöjd med mötet.

– Detta är ett viktigt steg på vägen. Vi har byggt en ny förtroendebas, sade den tyska förbundskanslern.

Förbittringen över Storbritanniens agerande var påtaglig. När talmannen för EU-parlamentet, polacken Jerzy Buzek, svarade på frågan om hur många medlemmar EU nu har, fick journalisterna ett överraskande svar.

– Vi är 26 länder, sade han till journalister på plats i Bryssel.

Innehållet i det som kom fram på mötet lämnade en del i övrigt att önska enligt den svenske statsministern.

 – Brandväggen hade gärna fått bli ännu starkare, sade Fredrik Reinfeldt och menade den samlade utlåningskapacitet på 500 miljarder euron som de två krisfonderna ESM och EFSF nu kommer få. Fram tills nästa EU-toppmöte i mars ska det utvärderas om denna summa är för liten.

– Vi har tagit steg på vägen, men det är väldigt tydligt att vi redan på marstoppmötet kommer att diskutera ungefär de här frågorna, sade den svenske statsministern.

Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, ska i samarbete med EU-kommissionens och Eurogruppens ordförande lägga fram en rapport om ytterligare fördjupad finanspolitisk samordning i mars 2012. Då är det också tänkt att överenskommelsen mellan de EU-länder som vill vara med i det nya samarbetet ska undertecknas.

På toppmötet diskuterades även utvidgning. Beslutet om Serbiens kandidatstatus sköts upp och kommer först i mars nästa år. I juni 2012 inleds medlemskapsförhandlingar med Montenegro.

Slutsatserna från EU-toppmötet hittas här.