Reinfeldt: Sverige klart för finanspakten

Debatten om ett svenskt deltagande i finanspakten har svallat fram och tillbaka i riksdagens EU-nämnd. I torsdags ställde Socialdemokraterna fyra krav för att ge sitt stöd till att Sverige går med. Bland annat handlar de om att pakten inte ska medföra några rättsliga förpliktelser och att Sverige får delta på euroländernas möten.

– Jag menar att Socialdemokraternas punkter nu är uppfyllda, sade Fredrik Reinfeldt (M) till Ekot på måndagsmorgonen innan han åkte till Bryssel för att diskutera paktens slutliga utformning med sina EU-kollegor.

Detta skulle innebära att ett svenskt deltagande i finanspakten är aktuellt.

Den andra stora frågan rör valutaunionens svartaste får: Grekland.

De europeiska ledarnas tålamod med Grekland har börjat tryta. Ännu har landet inte lyckats komma överens med de privata investerarna om förutsättningarna för en nedskrivning av den grekiska statsskulden – ett krav för att Grekland ska kunna få ett nytt krislån från EU och den Internationella valutafonden IMF.

Samtidigt vill Tyskland inrätta en särskild budgetkommissionär i Bryssel med makten att kunna stoppa euroländernas budget om de bryter mot budgetreglerna.

”Budgetkonsolidering måste underställas en strikt styrnings- och kontrollsystem” heter det i förslaget som den brittiska tidningen Financial Times läst. Det som får grekerna att hoppa till av ilska är att:

”Givet den nedslående medgörligheten än så länge måste Grekland acceptera att växla budgetsjälvständigheten till den europeiska nivån under en viss tid.”

Förslaget, som läckte ut i fredags, har väckt ont blod i Grekland.

Den grekiske finansministern Evangelos Venizelos kommenterade det tyska förslaget med att alla medlemsländer måste respekteras.

– Den som ger folk ett dilemma mellan finansiell hjälp och nationell värdighet ignorerar grundläggande historiska lärdomar, sade Evangelos Venizelos.

Vid dagens möte ska Grekland presentera en ny åtstramningsplan för att kunna ta få ett nödvändigt krislån på 130 miljarder euro.

Toppmötets utannonserade huvudfråga, tillväxt och jobb, handlar om att stärka unionens konkurrenskraft och öka tillväxten I utkastet till uttalande fokuseras på tre punkter: ungdomsarbetslöshet, inre marknaden och små och medelstora företag. Varje medlemsland ska skapa ett ”nationellt reformprogram”  med åtgärder.

Målet med den första punkten är att ungdomar efter avslutas utbildning ska vara i arbete, vidare utbildning eller praktik inom fyra månader.

I utkastet uppmanas medlemsländerna at skynda på att införa den lagstiftning som underlättar handel på den inre marknaden i sina nationella lagböcker. Man vill också att en överenskommelse om ett gemensamt EU-patent ska nås senast i juni.

För att få små och medelstora företag i unionen att öka sin konkurrenskraft ska pengar från EU:s strukturfonder används bättre. Utlåningskapaciteten hos den Europeiska investeringsbanken EIB ska öka för att pumpa in pengar i behövande småföretag.

På EU-toppmötet i juni ska medlemsländerna rapportera hur det går. Under toppmötet ska också uppgörelsen om EU:s permanenta krisfond ESM skrivas under av EU-ledarna.

Samtidigt som toppmötet äger rum går belgiska löntagare ut i generalstrejk i protest mot nedskärningarna som landets regering nyligen genomfört.