Korruption het fråga i tjeckiskt presidentval

I dag och på lördag väljer tjeckerna för första gång sin statschef, något som tidigare beslutades av parlamentet. Den EU-skeptiske och avgående Václav Klaus lämnar presidentpalatset i Prag.

Oavsett vem som blir ny president kan Bryssel dra en lättnadens suck att Václav Klaus inte längre är kvar. Förutom att jämföra EU med Sovjetunionen stoppade han 2009, under det svenska ordförandeskapet, ratificeringen av Lissabonfördragen under flera månader.

”Ingen av kandidaterna som har en reell chans att vinna skulle bli sämre än Václav Klaus”, skriver Petr Honzejk, inflytelserik kommentator på den tjeckiska ekonomitidningen Hospodařské noviny.

De både ledande presidentkandidaterna, socialdemokraten Miloš Zeman och chefen för tjeckiska statistikbyrån Jan Fischer, har båda, förutom att ha varit premiärministrar, även ingått i det tjeckiska kommunistpartiet under Sovjeteran.
 
Båda har en ljummen inställning till EU, men är inte alls lika EU-kritiska som Václav Klaus.

Den slutliga tv-debatt som sändes på torsdagskvällen fick enligt statsvetare ingen klar vinnare.

Under tv-debatten diskuterades knappt EU alls. Diskussionen inför valet har istället handlat om de två toppkandidaternas medlemskap i det tidigare kommunistpartiet, hur den utbredda korruptionen i landet ska bekämpas och hur presidenten ska hantera den ofta mycket tumultartade politiska situationen i Tjeckien där regeringen bara i veckan riskerade att falla efter att ett koalitionsparti hotat lämna samarbetet.
 
Trots en stor politikerskepticism i Tjeckien, bara var femte har förtroende för regeringen, räknar man med ett högt valdeltagande – 70 procent av tjeckerna uppger att de ska rösta. I senatorsvalet i november i fjol röstade knappt 20 procent. 

Enligt de senaste opinionsundersökningarna, utförda i början av året, skulle Miloš Zeman få runt 25 procent av rösterna och Jan Fischer cirka 20 procent. De tjeckiska undersökningsinstituten är dock inte helt pålitliga då de ofta jobbar på beställning av olika politiska partier.

Det är fortfarande öppet vem som går segrande ut ur valet. Om ingen av de nio kandidaterna får minst hälften av rösterna blir det en andra valomgång 25-26 januari där de två främsta kandidaterna gör upp.