Läsartext: Egenföretagare behöver definieras på EU-nivå

Missbruk av status som egenföretagare gav upphov till en animerad debatt på marsmötet för Europeiska ekonomiska sociala kommittéen, EESK. Det finns inte någon EU-omfattande definition som gräns mellan äkta egenföretagare, som arbetar för egen räkning, och falska egenföretagare, vilket bidrar till missbruket av status som egenföretagare.

Det handlar om kringgående av sociala avgifter, skatteundandragande och undergrävande av arbetstagarnas rättigheter, och därtill odeklarerat arbete. I grönboken om en modern arbetsrätt från 2006 tog kommissionen upp att avsaknad av gemensam definition kan leda till problem, framför allt i situationer som innefattar gränsöverskridande arbete och tillhandahållande av tjänster.

ILOs rekommendation från 2006 har en bred syn på begreppet «anställningsförhållande » i syfte att motverka falskt egenföretagande. ILO varnar för risken för att missbruk av egenföretagande leder till att man kringgår arbetstagarnas rättigheter och det rättsliga skydd som vanligen är kopplat till ett anställningsförhållande.

EESK rekommenderar att ovan nämnda frågor behandlas inom ramen för den sociala dialogen på såväl europeisk som nationell nivå.

I debatten togs exempel upp som att Estlands postverk gjort sig av med anställda brevbärare, för att istället anlita dem som egenföretagare, med ansvar för såväl affärsverksamheten som att betala sociala avgifter, utöver att utföra brevbärartjänster och att detta inte är motiverat av annat än att minska kostnadsansvaret för huvudmannen. Det är alltså inte egenföretagande i sig som är problemet, utan att det i ökad omfattning används istället för ordinarie anställningar, vilket innebär en övervältring av ansvar på de enskilda och kan medföra kringgående av sociala och arbetsrättsliga regler.

Arbetstagarmedverkan, en annan fråga på ESSK-mötet,  handlar om arbetstagarnas medverkan och inflytande som viktiga faktorer för god företagsstyrning i Europa och välavvägda lösningar för att komma ur krisen. Att övervinna krisen ligger i allas intresse och detta kräver gemensamma ansträngningar.

EESK vill stimulera till ökad öppenhet vad gäller nya vägar för de europeiska ramarna för företagsstyrning. God och hållbar företagsstyrning måste bygga på inre marknadens beprövade rättsliga strukturer och metoder för arbetstagarmedverkan genom information, samråd och i tillämpliga fall medbestämmande.

Hållbarhet blir resultatet av en kombination av ekonomisk effektivitet och sociala och miljömässiga mål. En förutsättning för detta är att man utgår från företaget som en institution där de olika aktörerna samverkar och där alla berörda gemensamt eftersträvar ett långsiktigt affärsperspektiv, ekonomisk konkurrenskraft och social utjämning.

EESK vill föra fram det hållbara företaget som företagsstyrningskoncept. Arbetstagarnas möjligheter till medverkan i ett företags strategiska planering bör i det sammanhanget vara en genomgående beståndsdel i den europeiska bolagsrätten, som enligt kommissionens planer kommer att vidareutvecklas inom den närmaste framtiden.