Europeiska toppkandidater debatterade krisen och jobben

På torsdagskvällen drabbade de fem kandidaterna till ordförandeposten i EU-kommissionen samman inför miljontals tv-tittare.

Högerkandidaten Jean-Claude Juncker och vänsterpartistiske Alexis Tsipras talade franska respektive grekiska, medan socialdemokraten Martin Schulz, liberale Guy Verhofstadt och miljöpartisten Ska Keller engelska.

På den inledande frågan om hur EU kan lösa problemet med fem miljoner öppet arbetslösa ungdomar svarade Ska Keller att klimatomställningen var lösningen, att förnybar- och energieffektivitetssektorn kunde skapa kvalitativa arbetstillfällen för tiotals år framöver.

Guy Verhofstadt, den mest federalistiskt sinnade av kandidaterna, talade om en ny integrationsvåg:

– I stället för konservativa recept eller socialistiska recept som bara ökar skulderna måste vi ha något nytt, vi måste få igång en ny integrationsvåg i EU för kapital-, telekom- och energisektorn. Vi måste använda EU:s storlek och ta ett stort steg framåt i integration, som vi gjorde på 80-talet.

Greken Alexis Tsipras och luxemburgaren Jean-Claude Juncker, som under eurokrisen samordnade euroländernas finansministrar, drabbade samman kring EU:s krishantering av Grekland.

– Vi [greker] är försökskaniner för ekonomiska experiment. Stöd partierna på vänsterkanten så att vi får tillbaka demokratin, sade Tsipras och möttes av applåder.

Jean-Claude Juncker sade att han vägrade acceptera att EU inte skulle ha varit solidariskt med Grekland.

– Under år har jag arbetat dag och natt för att undvika att Grekland lämnar eurozonen för att jag älskar Grekland och det grekiska folket.

Tsipras efterfrågade en efterskänkning av Greklands skulder.

– Den hjälp som Tyskland fick 1945, då var Europa solidariskt. Om man inte tar tag i problemet på det sättet kommer vi inte ur krisen.

Kandidaterna tillfrågades om de skulle ha hanterat eurokrisen annorlunda. Alla svarade ja förutom Juncker, den ende som faktiskt var beslutsfattare.

I fråga om Ukraina framträdde en splittring mellan vänsterpartierna: Keller ansåg att det var rätt med sanktioner mot Ryssland, medan Trispras ansåg att det var en Kalla Kriget-metod.

En lite udda fråga i sammanhanget gällde religiösa symboler. I exempelvis Frankrike får inte offentliganställda bära religiösa symboler, som en judisk kippa eller muslimsk huvudduk.

Kandidaterna var rörande överens om att detta inte var en fråga som EU borde reglera. Däremot efterlyste bland annat Verhofstadt och Juncker en europeisk anti-diskrimineringslag.

Den fråga där alla kandidater var överens var att det vore oacceptabelt om medlemsländerna valde någon annan än dem till kommissionens ordförande.

Jean-Claude Juncker var mest försiktig och sade att det vore oacceptabelt om stats- och regeringscheferna inte ”respekterade fördraget” (i Lissabonfördraget står det att de ska välja kommissionsordförande med beaktan av utfallet i valet till EU-parlamentet).

Övriga kandidaterna sade att det vore otänktbart och odemokratiskt inte det inte blev en av dem.

Se debatten här.