Grekland försöker lossa järnhårt skuldgrepp

Den grekiska regeringen tänker inte be om några fler krislån innan landet omförhandlat sina tidigare lån. Det meddelade den grekiske finansministern Yanis Varoufakis på söndagen efter ett möte med sin franske motsvarighet Michel Sapin som utropat sig till medlare mellan Grekland och långivarna.

– Grekland har under de senaste fem åren levt för nästa låneutbetalning. Vi har liknat missbrukare som kräver nästa dos. Denna regerings syfte är att avsluta det beroendet, sade Varoufakis som nu vill att landet ska göra en ”cold turkey” – en avvänjningsmetod där man tvärt slutar med det man vill bli av med.

Han hoppas att en sådan omförhandling ska vara klar i slutet av maj.

I februari löper det grekiska krisprogrammet ut och landet får därefter inga fler utbetalningar av krislån. Regeringen räknar dock med att Europeiska centralbanken, ECB, bistår landets krisande banksystem med pengar till en uppgörelse om omförhandling har nåtts. Om bankerna inte får lån från ECB riskerar det grekiska finansiella systemet att kollapsa och landet kan tvingas ställa in betalningar av gamla lån.

Frankrike är ett av de euroländer som gått grekerna mest till mötes och förespråkar att låneåterbetalningen skjuts upp eller att räntorna sänks. Men nu har även den amerikanske presidenten Barack Obama gett sig in i debatten.

– Återhållsam budgetpolitik är viktigt. Men det vi lärt oss i USA […] är att det bästa sättet att minska underskott och komma tillbaka till en sunda finanser är tillväxt. Man kan inte fortsätta ansätta länder som är i mitten av en depression, sade Barack Obama till CNN.

Finansminister Yanis Varufakis åker efter sitt besök i Paris vidare till bland annat London, Rom, Bryssel, Berlin och Frankfurt för att övertyga långivarna att gå med på en omförhandling av den grekiska statsskulden. Men motståndet mot att skriva ned statsskulden som uppgår till över 175 procent av landets ekonomi, är kompakt.

– Det har redan ägt rum en frivillig skuldavskrivning hos de privata långivarna, bankerna har redan efterskänkt miljarder till Grekland. Någon ytterligare skuldavskrivning ser jag inte, sade den tyska förbundskanslern Angela Merkel till Hamburger Abendblatt i lördags sin första kommentar efter att Syriza vunnit det grekiska nyvalet.

– Det är inte fråga om att skriva ned den grekiska skulden. De övriga länderna i eurozonen kommer inte acceptera det, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker till franska Le Figaro.

– Vi respekterar de grekiska valet men Grekland måste också respektera de andra, den allmänna opinionen och parlamentarikerna från övriga Europa. Uppgörelser är möjliga men de kommer inte att i grunden ändra det som finns på plats, sade Juncker.

Kommissionsordföranden, som på onsdag tar emot premiärminister Alexis Tsipras i Bryssel, förbereder dock enligt uppgifter till tyska affärstidningen Handelsblatt en kompromiss genom att avskaffa en institution som länge varit en nagel i ögat för många greker: den så kallade trojkan – de internationella långivarna bestående av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden.

En opinionsundersökning i Tyskland ger vid handen att bara 16 procent av tyskarna är för att skriva ned den grekiska statsskulden. I andra euroländer som genomgått stålbad är också motståndet stort mot att ge grekerna en annan behandling. 60 procent av den grekiska statsskulden består av lån till övriga euroländer och därmed deras skattebetalare.