Flyktingkris splittar EU i öst och väst

I juli misslyckades EU-ländernas migrationsministrar att enas om hur 60 000 flyktingar under två år ska fördelas. Samma månad noterades den tredje toppnoteringen på antalet flyktingar som tagit sig till något EU-land – över 100 000.

Den tyska förbundskanslern kristdemokratiska Angela Merkel manar övriga EU-länder att ta ett mer rättvist ansvar av fördelningen av flyktingar från krigshärdar som Syrien och Eritrea.

– Det tjänar inget till att skälla på varandra men man måste helt enkelt säga: Den nuvarande situationen är inte tillfredsställande, sade Angela Merkel på måndagen.

Hon varnade att det passfria Schengensamarbetet, som inte minst nyttjas av invånare i de länder som nu är motståndare mot flyktingfördelnigen, är i fara om inte fler länder hjälper till.

– Om vi inte lyckas få till en rättvisare fördelning av flyktingarna inom Europa kommer frågan om Schengen säkert att hamna på dagordningen, sade Merkel.

Frankrikes utrikesminister socialdemokraten Laurent Fabius sade i helgen att det är skandalöst att vissa länder i främst östra Europa inte accepterar EU:s flyktingkvoter. Österrikes kristdemokratiska inrikesminister Johanna Mikl-Leitner föreslog på måndagen att man bör stoppa EU-bidrag till länder som inte hjälper till.

Men motståndet mot att ta emot flyktingar är stort i synnerhet bland EU:s östliga medlemsländer. Hälften av EU:s 28 medlemsländer har invändningar mot hur kommissionen vill att de sammanlagt 60 000 flyktingarna ska fördelas. 

– Vi kommer inte att hjälpa till i denna galenskap […] att vi ska skydda alla oavsett om de är ekonomiska migranter eller ej. Jag tror att [de ekonomiska migranterna] utgör 95 procent, sade Slovakiens socialdemokratiske premiärminister Robert Fico på måndagen, rapporterar affärstidningen Hospodarské noviny.

–  Om en mekanism för automatisk omfördelning av alla flyktingar införs så vaknar vi en dag upp till 100 000 personer från den arabiska världen, sade Fico.

Tjeckiens president, tidigare socialdemokrat men numera oberoende Miloš Zeman, liknar flyktingströmmen vid en tsunami.

– Vi liknar turister i Thailand som vill fotografera en liten krusning på vattnet. Men det är det sista de gör, sade Zeman till tidningen Blesk och menade att tjeckerna står inför samma öde som turisterna som sveps bort av tsunamin.

Tjeckien och Slovakien var två av de medlemsländer som under EU:s junitoppmöte starkast invände mot EU-kommissionens förslag att införa obligatoriska kvoter för att ta emot sammanlagt 60 000 flyktingar under två år.

I slutet av veckan vill han och hans tjeckiske motsvarighet Bohuslav Sobotka ha ett möte inom den så kallade Vysegradgruppen som förutom Slovakien och Tjeckien består av Ungern och Polen.

På måndagen meddelade dock Polens liberalkonservativa premiärminister Ewa Kopacz att landet är redo att ta emot något fler flyktingar än de 2000 man tidigare förbundit sig vid.

– Det kommer ett ökande antal flyktingar till Europa och frågan ska ses över igen med nya kvoter mellan länderna och Polen kommer att behöva göra nya åtaganden, sade Kopacz på måndagen.

Polen motiverar sin ståndpunkt att inte ta emot fler flyktingar från Syrien och Eritrea med oron för att det inom tid kan komma stora flyktingströmmar från krigsdrabbade grannlandet Ukraina.

Den 14 september träffas medlemsländernas migrations- och inrikesministrar i Bryssel för ett extrainsatt möte om flyktingfrågan.