Sveriges flyktingbegäran vägs på EU-toppmöte

På torsdagens och fredagens EU-toppmöte i Bryssel uppmanas medlemsländerna att överväga att inkludera ”medlemsländer under högt tryck som har bett om” att få vara med i unionens omflyttningsprogram för asylsökande, enligt ett utkast till slutsatser som Europaportalen läst.

Sverige begärde i början av november att tillsammans med Italien och Grekland få omflytta personer i behov av internationellt skydd till övriga medlemsländer.

Men än så länge har EU-kommissionen inte kommit med ett förslag, trots löften om snabba besked, om hur många flyktingar Sverige kan få omfördela. Vissa medlemsländer är dessutom tveksamma till att Sverige, som låtit stora flyktingströmmar komma in i landet, nu ska hamna i samma kategori som Italien och Grekland.

Flyktingfrågan väntas bli den stora frågan på det ordinarie decembertoppmötet, precis som under tidigare toppmöten i år. Ledarna ska enligt utkastet slå fast att genomförandet av överenskomna åtgärder är ”otillräckligt och måste skyndas på”. Det handlar förutom om omflyttningsprogrammet där i dagsläget bara 184 flyktingar omfördelats även om att öka skyddet av de yttre gränserna, tvinga flyktingar att registrera sig och skicka tillbaka dem som inte har rätt att vistas i EU.

Dagens förslag från EU-kommissionen om att inrätta en europeisk gräns- och kustbevakning ska diskuteras.

På toppmötets andra punkt, terrorismbekämpning, väntas EU-ledarna efterfråga större utbyte av underrättelseuppgifter mellan medlemsländernas ansvariga myndigheter och trycka på för ökad kontroll av resenärer in och inom EU.

”Det är också mycket viktigt att medlemsländerna genomför systematiska och samordnade kontroller vid de yttre gränserna inklusive individer som åtnjuter EU:s fria rörlighet.”, heter det i utkastet.

Det som skulle bli den brittiske premiärministern David Camerons stora möte där han hoppats kunna nå en överenskommelse om ett nytt medlemskap för landet blir inte av på grund av alltför stor oenighet bland medlemsländerna. Istället skjuts en eventuell uppgörelse upp till nästa toppmöte i februari.

En rad andra frågor finns även med på dagordningen men inga skarpa beslut väntas. Det handlar bland annat om de fem EU-ordförandes rapport som valutaunionens framtid, energiunionen och resultaten från klimatförhandlingarna i Paris och hur de påverkar EU:s egna klimat- och energimål samt situationen i Syrien.