Riksdagen har klart flest invändningar mot EU-förslag

BRYSSEL 22 januari 2016 | ”Uppseendeväckande”

Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag.

Mellan 2010 och 2014 anmärkte riksdagen med hjälp av den så kallade subsidiaritetsprincipen på över vart tionde av de drygt 500 förslagen från EU-kommissionen under perioden. Det är den överlägset största andelen för alla nationella parlament i medlemsländerna. Det visar en sammanställning som tankesmedjan CEP gjort.

”Sveriges position är uppseendeväckande”, skriver rapportförfattarna.

I länderna med näst flest invändningar, Nederländerna och Luxemburg, anmärks det bara på 3,4 procent av förslagen.

EU:s regelbok Lissabonfördraget ger nationella parlament rätten att åberopa subsidiaritetsprincipen om de tycker att lagförslag från EU-kommissionen bryter mot principen. Den säger att frågor där EU inte ensamt har beslutsrätt ska behandlas på lägsta möjliga effektiva nivå, antingen nationellt, regionalt eller lokalt.

Om fler än nio parlament gör samma bedömning av ett förslag, vilket inträffade för första gången i maj 2012, tvingas kommissionen att se över det.

En förklaring till den höga andelen invändningar från den svenska riksdagen är att alla lagförslag från EU-kommissionen granskas och att det sker per automatik.

Mer fakta

Gult och orange kort

Om ett nationellt parlament anser att ett förslag strider mot närhetsprincipen eller subsidiaritetsprincipen som den formellt heter kan det inom åtta veckor efter att förslaget presenterats skicka in ett så kallat motiverat yttrande till EU-kommissionen. Om minst en tredjedel av parlamenten (eller en fjärdedel om lagförslaget gäller förslag inom frihet, säkerhet och rättvisa) gör det får EU-kommissionen ett gult kort och måste antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det, men då motivera varför.

Om minst hälften av parlamenten kommer med invändningar får kommissionen ett orange kort. Det innebär på samma sätt som vid gult kort att kommissionen antingen måste dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det. Om kommissionen väljer att inte göra några ändringar i förslaget måste den skicka en motivering till EU-parlamentet och ministerrådet. Om då en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet eller 55 procent av medlemsländerna i ministerrådet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skrotas det.

Varje land som har två kammare i sitt parlament har en poäng per kammare, till exempel Storbritannien som har ett underhus och ett överhus. I länder med en kammare, som Sverige, har denna de två poängen. Därmed har varje land två poäng, vilket ger totalt 56 poäng (28 x 2).

Två gånger har det skett att ett tillräckligt antal parlament gjorde invändningar mot ett kommissionsförslag. Det först 2012 mot ett förslag om att reglera strejkrätten och det andra 2013 mot ett förslag om att inrätta en EU-åklagare.

Ämnen i artikeln

Sverige i EU Subsidiaritetsprincipen | Lagstiftning närmare medborgarna

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA