Splittrande flyktingpolitik och hotande Brexit tynger EU-toppmöte

Inför veckans EU-toppmöte i Bryssel har den brittiske premiärministern David Cameron enligt uppgift packat ned tre skjortor. Det vanligtvis två dagar långa mötet mellan stats- och regeringscheferna riskerar att dra ut till på lördag.

– Jag hyser inga tvivel om att [förhandlingarna kommer hålla på in i det sista, sade den brittiske utrikesminister Philip Hammond i en intervju med BBC på söndagen.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk åker skytteltrafik mellan huvudstäderna för att få till stånd en kompromiss. De flesta av Camerons krav har tillmötesgåtts men vissa frågor återstår.

Den hårdaste knuten att lösa upp är delen som handlar om att Storbritannien ska kunna stoppa utbetalningar av arbetsrelaterade förmåner som arbetslöshetsersättning till EU-migranter som jobbar i landet genom att aktivera en så kallad nödbroms.

Det är framför allt de fyra Visegradländerna Tjeckien, Polen, Slovakien och Ungern som oroas för att en sådan nödbroms i framtiden ska missbrukas av andra rikare EU-länder.

En lösning som diskuteras är att nödbromsen bara ska kunna dras i av länder som inte införde några övergångsregler i samband med den stora EU-utvidgningen 2004. Det innebär att det bara är Storbritannien och Sverige som kan aktivera nödbromsen.

Även kravet på att ge Storbritannien ett undantag från fördragsskrivelsen om att ”skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken” har mött på visst motstånd från framför allt Belgien. Frankrike oroas samtidigt för att Storbritanniens ska få alltför stort inflytande över fördjupningen av eurosamarbetet.

I morgon tisdag träffar David Cameron EU-parlamentets talman för samtal. Även EU-parlamentet väntas få en roll att spela i arbetet med att omsätta en eventuell överenskommelse på toppmötet i verkligheten.

På toppmötet ska även flyktingkrisen diskuteras. Inga skarpa beslut väntas, utan stats- och regeringscheferna ska gå igenom läget och överlägga vad som närmast måste göras.

Inför toppmötet samlas i dag måndag de fyra Visegradländerna i Prag dit de även bjudit in Bulgarien och kandidatlandet Makedonien. Deras linje är att bevakningen av EU:s yttre gränser, i synnerhet Makedoniens gräns mot Grekland, ska skärpas så att färre flyktingar kan ta sig in. Länderna ger även tummen ned till EU:s omfördelning av flyktingar.

– Slovakien kommer aldrig ta emot några flyktingar på basis av ett diktat, jag upprepar – aldrig. Eftersom dessa inte kan integrera sig normalt, sade Slovakiens premiärminister Robert Fico, rapporterar tjeckiska Rozhlas.

Även Österrike kan komma att stödja de fyra centraleuropeiska ländernas linje.

– Vi måste minska ned flyktingströmmarna. Det kan bara hända om vi stoppar dem vid någon gräns. Om det inte är den grek-turkiska gränsen så måste det bli vid den grek-makedoniska gränsen, sade Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz till Ta Nea på måndagen, rapporterar Kathimerini.

Frankrikes premiärminister Manuel Valls motsätter samtidigt att landet ska ta emot fler än de 30 000 flyktingar man lovat inom EU:s omfördelningssystem.