Intern EU-kritik: Greklandskrisen kunde skötts bättre

En färsk rapport från europeiska revisionsrätten konstaterar att de grekiska krisprogrammen har gett kortsiktig finansiell stabilitet och att vissa framsteg har gjorts vad gäller ekonomiska reformer.

Men långsiktigt har åtgärderna bara hjälpt landet i begränsad utsträckning. Efter sju år med tuffa åtstramningar kan Grekland fortfarande inte finansiera sig på den öppna lånemarknaden.

– Programmen främjade reformarbetet och gjorde att Grekland kunde undvika statsbankrutt. Men landets förmåga att helt finansiera sig självt på finansmarknaderna är fortfarande en utmaning", säger Baudilio Tomé Muguruza, som ansvarar för rapporten.

Europaportalen har tidigare rapporterat att ekonomiska experter tvivlar på att Grekland kommer klara sig på egen hand utan nytt krislån när det nuvarande programmet löper ut i mitten av nästa år.

­– Det kommer finnas omfattande finansieringsbehov när programmet avslutas, säger Baudilio Tomé Muguruza utan att gå närmare in på om Grekland kommer behöva ett fjärde krislån eller inte.

I rapporten uppmanar dock revisionsrätten kommissionen att ”analysera lämpligt stöd och övervakning när programmet avslutas”.

Ris och ros till kommissionen

EU-kommissionen får beröm för vissa saker i rapporten, bland annat för sina prognoser över den grekiska ekonomins utveckling. Men samtidigt pekar revisorerna på flera brister.

Kommissionen saknade erfarenhet av att förvalta processen och det saknades rutiner vilket påverkade Greklands reformprogram.

”Trots att villkoren blev fler och fler gjordes det i det första och andra programmet ingen lämplig prioritering mellan dem och de hade inte satts in i en mer övergripande strategi för landet” heter det i rapporten.  

Vidare skriver revisionsrätten att Grekland har genomfört stora reformer men att de varit försenade och inte alltid ändamålsenliga. Kommissionen ska inte heller ha tagit någon övergripande hänsyn till Greklands förutsättningar att genomföra dem.  

För framtida krispaket rekommenderas därför kommissionen bland annat ta fram bättre underlag för lånevillor, prioritera bättre bland reformer och i större utsträckning anpassa villkoren till landets förutsättningar.

Kommissionen: huvudmålet har nåtts

I ett svar till rapporten säger EU-kommissionen själv att åtgärderna togs fram under komplicerade förhållanden och stark tidspress.

Kommissionen anser också att huvudmålet för programmen uppnåddes: att förhindra statsbankrutt och säkra ekonomisk stabilitet.

Samtidigt poängterar kommissionen att den har varit tvungen att samarbeta inte bara med nationella myndigheter utan också andra EU-institutioner som europeiska centralbanken ECB och eurogruppen liksom med internationella organisationer som IMF.   

Andra aktörers agerande under Greklandskrisen har inte granskats i rapporten. Dels på grund av att revisionsrätten saknar mandat att utföra revisioner för organisationer som IMF. Den har dock juridisk möjlighet att granska ECB men banken har inte velat samarbeta.

ECB vill inte granskas

Baudilio Tomé Muguruza menar att revisionsrätten enligt EU:s fördrag har mandat att även granska ECB:s förvaltning. Banken har dock ifrågasatt mandatet och vägrat att ge tillräckliga underlag.

– Det är inte första gången vi stöter på den här typen av problem med ECB, säger Tomé Muguruza.

Bristen på underlag har gjort att revisorerna inte har kunnat utvärdera ECB:s roll i de grekiska krisprogrammen.