Ministrar: Rysslands krig skyndar på klimatomställningen

Klimatministrarna möttes i dag torsdag i Bryssel för att bland annat förhandla det lagpaket som ska få EU att minska sina utsläpp med minst 55 procent till 2030. Det fanns en uttalad vilja att påskynda arbetet, inte minst för att minska beroendet av rysk energi.

– Den nuvarande situationen visar att vi måste bli oberoende av rysk gas, kol och olja så snart som möjligt. Därför måste vi driva på [klimatpaketet] så snabbt vi kan, sade den tyske klimatstatssekreteraren Sven Giegold under mötet.

Kommissionen presenterade sitt stora klimatpaket för knappt ett år sedan med ett dussintal skarpa lagförslag om att minska klimatutsläppen till 2030. Lagstiftarna i EU-parlamentet och ministerrådet har inlett förhandlingar om sina respektive positioner i de olika akterna. 

På dagordningen för torsdagens ministermöte stod två av de mer kontroversiella delarna i paketet. Det handlar å ena sidan om ett förslag om att införa ett nytt handelssystem med utsläppsrätter för fordonsbränslen och uppvärmning av byggnader. I praktiken kan det leda till större kostnader för hushållens transport och uppvärmning. Å andra sidan föreslår kommissionen att inrätta en social klimatfond som skulle användas till att kompensera de hushåll som drabbas mest.

Sverige stödjer idén om att skapa ett nytt sådant system med motiveringen att EU:s nuvarande handel med utsläppsrätter – då för stora industri- och energianläggningar – varit effektiv i att få ned utsläppen i de sektorerna.

– Det senaste årtiondet har gjort det uppenbart att utsläppshandeln på EU-nivå är vårt mest effektiva verktyg för att minska utsläpp. Vi ser inga rimliga alternativ, sade Sveriges klimatminister Annika Strandhäll (S).

Hon fick ett tydligt stöd av bland annat Tyskland,  Danmark och Nederländerna. 

Många länder hade dock mer eller mindre starka invändningar. Länder som Polen, Ungern och Slovakien sade sig inte stödja förslaget.

– Vi anser det inte vara ett effektivt system. Det är socialt orättvist, sade den polske klimatstatssekreteraren Adam Guibourgé-Czetwertyński.

Oro för ännu högre priser

Flera klimatministrar utryckte oro för att priserna på uppvärmning och transportbränsle för konsumenter riskerar att bli ännu högre än i dag med social oro som följd. Vissa menade att kommissionens analys av systemets eventuella konsekvenser bör göras om i och med att det ryska kriget mot Ukraina ändrat om i förutsättningarna.

– Förslaget […] är politiskt mycket känsligt. Liksom andra medlemsländer är Tjeckien allvarligt oroat för ytterligare ökning av energipriserna och djupare energifattigdom, sade den tjeckiska klimatministern Anna Hubáčková.

Danmark å sin sida menade att det nya systemet med utsläppsrätter vore den billigaste lösningen.

– Jag håller helt med om att vi måste skydda våra invånare från orimliga kostnader. Men det är just därför jag stöder det nya utsläppssystemet. [Det] är det bästa sättet att garantera en omställning till lägsta kostnaden, sade Danmarks klimatminister Dan Jørgensen.

Svårt hitta alternativ

Frankrike, som leder förhandlingarna i ministerrådet, hade bett länderna komma med alternativa lösningar till att en ny utsläppshandel för vägtransport och byggnader. Inget land kunde presentera ett tydligt alternativ men Slovakien och Grekland lyfte fram några idéer. 

Dessa avvisades dock av EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius.

– Vi har alltid varit öppna för alternativa lösningar. Men vi är inte övertygade om de lösningar ni föreslår, sade Sinkevičius som uppmanade medlemsländerna att var mer konkreta i sina förslag.

Pengar – den svåraste frågan

Större oenighet verkade dock råda om den andra delen – den sociala klimatfonden. Enligt kommissionen ska en sådan användas för att ge både direkta inkomststöd till drabbade hushåll och till att bekosta bättre bostadsisolering och utsläppssnåla fordon.

– Vi ser inget behov av ett nytt budgetinstrument och vi är därför kritiska till den föreslagna sociala klimatfonden, sade klimatminister Annika Strandhäll.

Den synen stöds av bland annat Tyskland, Finland och Danmark. De anser att inkomsterna från den framtida försäljningen av utsläppsrätter för vägtransport och byggnader tillsammans med redan existerande EU-pengar räcker för att kompensera de fattigaste hushållen.

Ministrar från medlemsländer som Bulgarien, Rumänien och Spanien menade dock att det behövs ett tydligt ekonomiskt stöd till hushållen för att kunna göra omställningen och inte riskera större fattigdom.